Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Patentintrång

Skriftlig fråga 2007/08:229 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-07
Anmäld
2007-11-12
Besvarad
2007-11-14
Svar anmält
2007-11-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 november

Fråga

2007/08:229 Patentintrång

av Margareta Cederfelt (m)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Ett stärkt skydd för patenträtt och övriga immateriella rättigheter är en viktig komponent i ett samhälle präglat av kreativitet och entreprenörskap.

Den som gör intrång i den ensamrätt som patent medför döms om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till böter eller fängelse i högst två år.

Patentintrång faller i dag under allmänt åtal, men med inskränkningar. Förutom att målsäganden ska ha angett brottet till åtal måste det finns särskilda skäl som är påkallade av allmänt intresse.

Patent har ringa skyddande effekt. De böter som utdöms är ofta låga och upplevs inte som tillräckligt avskräckande. Inte heller nivån på de skadestånd som kan komma i fråga i samband med civilrättsliga processer kan sägas avskräcka från fortsatta intrång.

För att minska patentintrången skulle höjda bötesbelopp och höjda skadestånd vara en framkomlig väg till ett förstärkt patentskydd. Det kan också diskuteras om inte beviskravet i fråga om patentintrång borde sänkas och åklagarnas åtalsrätt borde utvidgas i syfte att stärka rättighetsinnehavarnas ställning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga om näringsministern avser att vidta åtgärder för att stärka patenträtten.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:229 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 14 november

Svar på fråga

2007/08:229 Patentintrång

Justitieminister Beatrice Ask

Margareta Cederfelt har frågat näringsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att stärka patenträtten. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Immaterialrätten har genomgått en närmast explosionsartad utveckling den senaste tioårsperioden. Patent, upphovsrätt, varumärken och andra immateriella rättigheter representerar betydande värden i en kunskapsbaserad ekonomi som den svenska. Ett effektivt patentskydd är många gånger en förutsättning för att företag ska få investeringsmedel och för att små företag ska kunna kommersialisera sina innovationer. Immaterialrätten är alltså av mycket stor betydelse för svenska företag och spelar därmed en viktig roll för tillväxt och sysselsättning.

Under de senaste åren har intrången i immateriella rättigheter ökat stadigt. Det framgår bland annat av att tullens beslag av intrångsgörande varor vid Europeiska unionens yttre gräns under åren 1998–2006 ökade från 10 miljoner till 128 miljoner föremål. Enligt en nyligen publicerad rapport från OECD uppgick under år 2005 den internationella handeln med fysiska exemplar av intrångsgörande produkter till 200 miljarder dollar, vilket motsvarar 2 procent av världshandeln.

Mot denna bakgrund arbetar regeringen med att ytterligare förbättra möjligheterna att ingripa mot immaterialrättsintrång, till exempel patentintrång.

Den 9 juli remitterade Justitiedepartementet en departementspromemoria med förslag till genomförande av det så kallade civilrättsliga sanktionsdirektivet. Promemorian innehåller ett antal förslag till förbättringar av de civilrättsliga sanktionerna på immaterialrättens område, bland annat när det gäller beräkningen av skadestånd vid patentintrång. Remisstiden gick ut den 1 oktober och vi arbetar för närvarande med att analysera remissvaren. Avsikten är att kunna överlämna en proposition till riksdagen under våren 2008.

När det gäller straffrätten presenterade kommissionen i april 2006 ett förslag till direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter (det så kallade straffrättsliga sanktionsdirektivet). Förslaget innehåller bland annat bestämmelser om kriminalisering av vissa immaterialrättsintrång, straffnivåer och åklagarnas åtalsrätt. Regeringen är visserligen positiv till gemensamma regler på detta område men anser att utformningen av kommissionens förslag väcker flera frågor. Regeringen anser att huvudprincipen under gällande fördrag är att bestämmelser om straffrätt och brottmålsförfarandet inte omfattas av gemenskapens behörighet, utan på EU-nivå ska regleras i den tredje pelaren. Merparten av förhandlingsarbetet återstår och det är för tidigt att uttala sig om resultatet av dessa förhandlingar.

Avslutningsvis vill jag nämna att regeringen även vidtar andra åtgärder för att stärka arbetet mot immaterialrättsintrång. Exempelvis pågår det ett arbete för att ytterligare utveckla polis och åklagares arbete på detta område. Regeringen är också aktiv i diskussionerna om införandet av en patentintrångsförsäkring, som kan stärka de små företagens möjligheter att hävda sin rätt på patentområdet.

Jag håller alltså med Margareta Cederfelt om att ett starkt skydd för patent och andra immateriella rättigheter är en viktig komponent i ett samhälle präglat av kreativitet och entreprenörskap och arbetar aktivt för att ytterligare förbättra möjligheterna att ingripa mot immaterialrättsintrång.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.