Parallell rättskipning i Malmö

Skriftlig fråga 2020/21:3335 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-07-09
Överlämnad
2021-07-12
Besvarad
2021-07-26
Svarsdatum
2021-07-26
Sista svarsdatum
2021-07-26
Anmäld
2021-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I Malmö har den klanstyrda romska gruppen upprätthållit sin egen parallella rättskipning och getts möjlighet att inrätta egna domstolar i stadens lokaler. Bland annat frikändes en romsk man från att incestuöst ha våldtagit en minderårig dotter, och allmänt har domstolarna använts för att upprätthålla det traditionella romska hedersförtrycket.

I samband med avslöjandet förnekade den socialdemokratiska politiska ledningen i staden att man känt till verksamheten.

Men enligt en inspelning som Kvällsposten kommit över larmades kommunalrådet och tillika ordföranden för både kulturnämnden och Malmös särskilda råd för den romska minoriteten, Frida Trollmyr (S), om klanrättegångarna redan i september förra året. På inspelningen hörs kommunalrådet säga ”Oj”, när hon får reda på att stadens lokaler används för det parallella romska rättsväsendets hedersförtryckande klanrättegångar. Men efter det spontana utbristandet konstaterar hon: ”Jag vet inte vad jag kan göra åt det.” Något senare i samtalet framgår det dock att det inte är så mycket en fråga om vad Trollmyr kan och har befogenhet att göra. Det handlar mer om vad hon vågar göra för att inte kollidera med stadens policy om den romska gruppen och vad som gynnar respektive kan skada hennes politiska karriär.

Hon säger: ”Vad ska jag göra, lägga ner verksamheten? Då begår jag politiskt självmord.”

I Malmö har skattepengar avsatts för ett projekt för ”romsk inkludering”. Projektet drivs bland annat genom kommunalt finansierade RIKC (Romskt informations- och kunskapscenter). I ett uppmärksammat informationsmaterial som centret producerat talas det, enligt Samnytt, om ”romsk lagstiftning” där svensk lag ersätts av romsk klanrättskipning som bland annat omfattar utdömande av straff, skadestånd och uteslutning.

Man tillåter alltså parallella rättskipningar, och justitieministerns egna partikamrater i den politiska ledningen i Malmö blundar för det.

Med anledning av detta frågade jag justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om vilka åtgärder han avsåg att vidta med anledning av den parallella rättskipningen med egna domstolar i Malmö.

Efter att statsminister Stefan Löfven historiskt förlorat en misstroendevotering i riksdagen besvarades min fråga med att ”som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras”.

Nu har Stefan Löfven åter blivit vald till statsminister, och en regering är på plats.

Med anledning av detta vill jag åter fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av den parallella rättskipningen med egna domstolar i Malmö?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3335 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/02 713 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3335 av Björn Söder (SD) Parallell rättskipning i Malmö

Björn Söder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av den parallella rättskipningen med egna domstolar i Malmö.

Vår lagstiftning är väldigt tydlig i fråga om hur ett brott ska utredas och lagföras. En domstol kan endast inrättas genom lag, det följer av regeringsformen. Det är bara de allmänna domstolarna som får döma i brottmål och det är endast i dessa domstolar en åklagare kan ansöka om stämning på grund av brott som hör under allmänt åtal.

Regeringens budskap är tydligt. Vi kan aldrig acceptera att parallella samhällsstrukturer etableras. En viktig åtgärd för att motverka uppkomsten av sådana strukturer är att öka förtroendet för rättsväsendet i de miljöer där det finns en utbredd misstro mot samhällets institutioner. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en mycket viktig del. Att bygga ut Polismyndigheten är högt prioriterat för regeringen och vi har därför ökat myndighetens anslag kraftigt. Målet är att från ingången av 2016 till utgången av 2024 öka antalet polisanställda med 10 000. Enligt Polismyndigheten är det möjligt att nå målet och fram till halvårsskiftet 2021 har antalet polisanställda ökat med 7 000. Regeringen har också gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att öka kunskapen om hur parallella samhällsstrukturer, och den brottslighet som är förknippad med sådana strukturer, kan identifieras på lokal nivå och vilka motåtgärder som kan vidtas mot sådana strukturer.

Ett starkt och effektivt rättsväsende som kan utreda och lagföra brott är avgörande. Regeringen har därför genomfört satsningar för att ge de brottsbekämpande myndigheterna de bästa möjliga förutsättningarna att utföra sina uppdrag. Straffen har skärpts och polis och åklagare har fått nya verktyg och ökade anslag. En utredare har på regeringens uppdrag nyligen lämnat ytterligare förslag för att stärka rättsprocessen och öka lagföringen. Det handlar bland annat om kronvittnen, skärpta straff för övergrepp i rättssak och skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga.

Regeringen har alltså arbetat brett mot brottsligheten och för att stärka rättsväsendet och motverka etableringen av parallella samhällsstrukturer.

Stockholm den 26 juli 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.