Pappografi
Skriftlig fråga 2012/13:173 av Larsson, Lars Mejern (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-12-05
- Inlämnad
- 2012-12-05
- Besvarad
- 2012-12-12
- Svar anmält
- 2012-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga
2012/13:173 Pappografi
av Lars Mejern Larsson (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Enligt Socialstyrelsen är de regionala skillnaderna inom cancervården stora. För patienter med prostatacancer dröjer det ofta en månad från diagnos till att patienten informeras, vilket medför en onödigt lång oro och väntan. Prostatacancer drabbar 10 000 svenska män och är därmed den vanligaste cancerformen i Sverige. Väntetiderna för dessa patienter är generellt sett långa, vilket medför ökad stress och oro.
Genom ett enkelt blodprov, ett så kallat PSA-prov, kan sjukvården identifiera patienter som riskerar att utveckla elakartad cancer och därmed befinner sig i riskzonen. Genom tidig upptäckt kan sjukvården minska antalet patienter som avlider. Precis som kvinnor genomgår mammografi borde män få genomgå pappografi. Både kvinnor och män borde kallas till regelbundna undersökningar för att på så sätt förhindra att fler insjuknar eller avlider i cancer.
Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att män ska kallas till regelbundna undersökningar för att på ett tidigt stadium upptäcka prostatacancer?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:173 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2012/13:173 Pappografi
Socialminister Göran Hägglund
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att män ska kallas till regelbundna undersökningar för att på ett tidigt stadium upptäcka prostatacancer.
Med nuvarande kunskapsläge så är det tyvärr inte möjligt att vid upptäckt av cancer, via ett så kallat PSA-prov, skilja på den cancer som kommer att ge symtom och den cancer som inte kommer att göra det. Samtidigt som det beräknas att en tredjedel av alla män mellan 50 och 75 år har cancerceller i sin prostatakörtel är det endast en av tio som faktiskt utvecklar en prostatacancer som behöver behandlas. Det betyder att alltför många män skulle behandlas för sin cancer trots att de aldrig skulle märka av att de hade den, många gånger fler än antalet män som skulle ha nytta av tidig behandling. De medicinska specialisternas bedömning har därför hittills varit att det inte finns underlag för att nyttan skulle överstiga de negativa effekterna.
Det finns såväl fördelar som nackdelar med undersökningarna och de eventuellt efterföljande behandlingarna. Män väger risker mot potentiella fördelar olika. Riskerna omfattar bland annat inkontinens och nedsatt erektionsförmåga. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2007 för bröst‑, kolorektal‑, och prostatacancervården rekommenderar dock myndigheten att symtomfria män med önskemål om riktad hälsokontroll för tidig diagnostik av prostatacancer, som tagit del av strukturerad information om PSA-testning bör erbjudas PSA-testning. Socialstyrelsen har också en informationsbroschyr om PSA-prov som ska fungera som stöd för mannen inför en dialog med hälso- och sjukvården.
För närvarande pågår en revidering av nationella riktlinjer för bröst‑, kolorektal‑, och prostatacancervården. En uppdaterad version kommer att finnas i en preliminär version våren 2013 och fram till dess gäller Socialstyrelsens rekommendation från 2007.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.