Pant på bilar

Skriftlig fråga 2013/14:407 av Leander, Helena (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2014-02-10
Anmäld: 2014-02-17
Besvarad: 2014-02-19
Svar anmält: 2014-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 februari

Fråga

2013/14:407 Pant på bilar

av Helena Leander (MP)

till miljöminister Lena Ek (C)

Sedan skrotningspremien på bilar avskaffades har antalet bilar som dumpas i naturen eller skrotats illegalt ökat. Det innebär både att farliga ämnen riskerar att läcka ut i naturen och att värdefulla material inte kan återvinnas, bortsett från den nedskräpning som skrotbilarna medför. Naturvårdsverket menade i en rapport 2011 att ”det skulle vara positivt med någon form av ersättning för att lämna sin uttjänta bil på angivet ställe”. Håll Sverige Rent förespråkar utöver mer information och krav på biltillverkarna en pant på bilar, ungefär som den tidigare skrotningspremien, så att bilägare får en ersättning som motiverar till att lämna in bilen för skrotning. Finansieringen av ersättningen kan exempelvis utgöras av en avgift vid nyregistrering av bilar.

Jag har följande fråga:

Är miljöministern beredd att införa en pant på bilar, eller vilka åtgärder avser ministern annars att vidta för att minska dumpning och illegal skrotning av bilar?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:407 besvarad av Miljöminister Lena Ek

den 19 februari

Svar på frågorna

2013/14:407 Pant på bilar

2013/14:412 Skrotbilar

Miljöminister Lena Ek

Helena Leander har frågat mig om jag är beredd att införa en pant på bilar eller vilka åtgärder jag annars avser vidta för att minska dumpning och illegal skrotning av bilar.

Hans Olsson har frågat mig vad jag avser göra mot skrotbilsberget.

Att bilar dumpas i miljön och skrotas illegalt måste vi komma till rätta med. I Naturvårdsverkets redovisning från 2011, som ni refererar till, finns det förslag på hur det kan gå till. I rapporten konstaterar Naturvårdsverket att någon form av ersättning till den som lämnar sin uttjänta bil är positivt både ur miljösynpunkt och för att förebygga problemet med övergivna bilar. En sådan ersättning skulle, enligt Naturvårdsverket, lämpligast hanteras av producenterna.

Erfarenheten från den tidigare skrotningspremien var att den lagstiftade premien inte i sig främjade att konsumenten lämnade in sin skrotbil eftersom denne inte fick en premie i handen när den skrotade sin bil. Anledningen var att bilskrotarna passade på att anpassa mottagningsavgiften så att den motsvarade premien (Om premien höjdes så höjdes mottagningsavgiften). Det konstaterades också att premien inte var tillräckligt hög för att stimulera att alla bilar lämnades till bilskrotarna eftersom det kunde vara helt andra skäl till varför bilarna övergavs, t.ex. om de inte var fungerande kostade det för mycket att transportera dem till bilskrotarna, eller också kunde de vara stulna.

Producentansvaret är en hörnsten i avfallslagstiftningen. Det är viktigt att det är utformat så att producenterna också får ta kostnaderna fullt ut. Tyvärr fungerar det inte tillfredsställande när det gäller producentansvaret för bilar och Naturvårdsverket har därför föreslagit ett antal åtgärder.

I samband med remitteringen av Naturvårdsverkets redovisning har vi dock kunnat konstatera att förslagen av olika anledningar inte är genomförbara. I Regeringskansliet överväger vi därför att lägga ytterligare uppdrag till Naturvårdsverket att utreda hur exempelvis ansvaret avseende insamlingen av övergivna bilar kan förtydligas samt hur ett system för ersättning för omhändertagande av övergivna uttjänta bilar skulle kunna utformas och finansieras så att det fyller sitt syfte, dvs. att minska dumpning och illegal skrotning av bilar, och att producenterna får bära kostnaden för samtliga bilar som skrotas.