Palliativ vård

Skriftlig fråga 2008/09:449 av Wigström i Göteborg, Cecilia (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2009-01-13
Besvarad
2009-01-14
Svar anmält
2009-01-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga

2008/09:449 Palliativ vård

av Cecilia Wigström i Göteborg (fp)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Statens medicinsk-etiska råd har föreslagit att regeringen ska utreda förutsättningarna för läkarassisterat självmord. Sjuka människor riskerar att känna sig pressade att begära aktiv dödshjälp för att man inte vill ligga anhöriga till last. Det är viktigt att ett humanistiskt samhälle ständigt värnar människovärdet oavsett livssituation. Det tveksamma i förslaget återspeglas av en undersökning gjord av Läkaresällskapet där endast en tredjedel av läkarna svarade att det vore acceptabelt för läkare att förändra sin yrkesroll på detta sätt, även om det vore legaliserat av riksdagen.

Människors rädsla för att dö i plågor måste tas på allvar. Många känner inte till att sjukvården i dag kan lindra både den fysiska och psykiska smärta som kan uppstå vid livets slutskede. Jag vet av egen erfarenhet hur sådan palliativ vård kan fungera till ovärderligt stöd för patienten och anhöriga, och kan ta bort önskan om att ta sitt liv i förtid. Problemet är att denna vård inte fungerar väl i hela landet och att kunskapen om palliativ vård är ojämn inom olika läkardiscipliner. På vårdhem för döende utgör cancerpatienterna 90 procent av de boende, medan 75 procent av alla dödsfall beror på andra orsaker enligt Svenska Palliativregistret.

Vilka åtgärder tänker socialministern vidta för att tillförsäkra alla människor god tillgång till palliativ vård vid livets slut?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:449 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 14 januari

Svar på fråga

2008/09:449 Palliativ vård

Socialminister Göran Hägglund

Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att tillförsäkra alla människor vid livets slut god tillgång till palliativ vård.

Jag vill framhålla att jag anser att frågan om en god och värdig vård i livets slutskede är mycket viktig. Målet är bästa möjliga livskvalitet, både fysisk och psykisk, för patienten och för de närstående. Alla ska kunna känna en trygghet i att få värdig vård i livets slutskede.

Det är inte acceptabelt att det råder stora skillnader i den palliativa vården. Landstingen har ett lagstadgat ansvar att se till att alla medborgare erbjuds den vård de behöver. Detta ansvar omfattar naturligtvis även palliativ vård. Landstingens rätt till självbestämmande innebär samtidigt att de väljer på vilket sätt de vill organisera vården och hur de vill prioritera inom sin verksamhet. Grundläggande är dock att all vård som landstingen erbjuder ska uppfylla de krav på god vård och likabehandling som finns i hälso- och sjukvårdslagen.

Det sker en mycket positiv utveckling av den palliativa vården på många håll inom landet. Den kunskap och kompetens som finns på de platser där utvecklingsarbete bedrivs måste tillvaratas för att kunna driva utvecklingen framåt. För detta behövs uppföljning och utvärdering samt en dialog mellan olika aktörer, bland annat Socialstyrelsen, sjukvårdshuvudmännen och utbildningsinstanserna. Det är många parter som är involverade och som alla behöver ta sin del av ansvaret.

Slutligen har jag erfarit att det ingår i Socialstyrelsens verksamhetsplan för nästa år att utarbeta en så kallad vägledning till hälso- och sjukvården om den palliativa vården.

Mot denna bakgrund har jag för närvarande inte för avsikt att vidta några särskilda åtgärder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.