palliativ vård
Skriftlig fråga 2004/05:164 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-10-20
- Inlämnad
- 2004-10-20
- Besvarad
- 2004-10-27
- Svar anmält
- 2004-10-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 oktober
Fråga 2004/05:164
av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ylva Johansson om palliativ vårdEuroparådet antog nyligen rekommendationer om hur den palliativa vården ska organiseras. Den bärande tanken är att smärt- och ångestlindring ska integreras i all hälso- och sjukvård och inte bara skötas av hospis för döende. Enligt överläkare Carl Johan Furst på Stockholms sjukhem föreligger nu nya forskningsresultat som visar att svårt sjuka och döende cancerpatienter fortfarande har ont och lider i onödan trots att 90 % av dem skulle kunna vara smärtfria.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att den palliativa vården ska slå igenom på allvar i landsting och kommuner?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:164 besvarad av Ylva Johansson
Svar på fråga 2004/05:164 om palliativ vård
Statsrådet Ylva Johansson
Lars-Ivar Ericson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att den palliativa vården ska slå igenom på allvar i landsting och kommuner.
Utredningen om värdig vård i livets slutskede tar i sitt slutbetänkande, Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6), upp flera angelägna frågor. Flertalet av förslagen kräver dock inte lagändringar utan är av den karaktären att huvudmännen redan i dag kan arbeta för att förbättra den palliativa vården. Jag vet också att det på många ställen i landet pågår utvecklingsarbete inom området.
Med utredningen som bakgrund föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2005 att rätten till tillfällig föräldrapenning utvidgas på så sätt att föräldrar till ett svårt sjukt barn under 18 år får rätt till ett obegränsat antal dagar med tillfällig föräldrapenning. Detta är ett viktigt resultat av utredningens arbete. Flera av de frågor kommittén arbetade med har även behandlats i andra sammanhang, till exempel de nya möjligheter till samverkan som numera finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet. Ett annat exempel är frågor kring vad som bör gälla för beslutsoförmögna personer, vilket nu utreds av Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare (Ju 2002:04).
Alltfler svårt sjuka och döende vårdas nu i särskilda boendeformer eller ordinärt boende med hemtjänst, vilket ställer krav på hög kompetens i den kommunala omsorgen. Socialstyrelsen har utifrån kommunernas personalstatistik påvisat att 40 % av omvårdnadspersonalen saknar formell yrkesutbildning för sitt arbete. Mot denna bakgrund gav regeringen i juli 2002 i uppdrag till tio statliga myndigheter att utarbeta en gemensam plan för kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg. Uppdraget redovisades i juni 2004 i rapporten Investera nu! Handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg. I rapporten föreslår myndigheterna att tio mål och tio åtgärder läggs fast i en tioårig handlingsplan som ska stödja investeringar i bättre arbetsmiljö och kompetens.
Samhället har ett ansvar för att alla äldre med behov av hjälp och stöd ska erbjudas vård och omsorg av hög kvalitet. Regeringen har därför tagit initiativ till en mångårig satsning på kvalitetsutveckling genom kompetensutveckling för personal inom den kommunala vården och omsorgen om äldre. I budgetpropositionen för 2005 föreslår regeringen att sammanlagt 1 050 miljoner kronor satsas de kommande tre åren som ett stöd till kommunernas kompetensutveckling inom området. Jag räknar med att detta kommer att bidra till en bättre utveckling av kvaliteten inom den palliativa vården.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.