påföljder vid brott mot totalförsvarsplikten

Skriftlig fråga 2004/05:1180 av Berg, Heli (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-09
Inlämnad
2005-03-09
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 mars

Fråga 2004/05:1180

av Heli Berg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om påföljder vid brott mot totalförsvarsplikten

I dag är det långt ifrån alla i en årskull som måste eller får möjligheten att göra sin militärtjänst. År 2003 var det ungefär 10 % av alla män i åldern 18@20 år som gjorde lumpen och i försvarsbeslutet 2004 som togs i riksdagen i december i fjol slog man fast att större tyngd ska läggas vid frivillighet.

Trots detta straffas fortfarande unga män som av någon anledning uteblir eller avviker från tjänstgöringen. Enligt Brås statistik för 2003 dömdes 62 personer för brott mot totalförsvarsplikten. Av dessa fick 52 personer fotboja och 10 personer dömdes till fängelse. Detta är orimliga påföljder med tanke på hur försvinnande få som i dag tas ut till värnplikttjänstgöring och det allt större inslaget av frivillighet.

Mot bakgrund av det ovan sagda önskar jag ställa följande fråga till justitieministern:

Vilka initiativ avser justitieministern att ta för att se över de orimliga påföljderna för brott mot totalförsvarsplikten, som fängelse och fotboja?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1180 besvarad av Leni Björklund

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1180 om påföljder vid brott mot totalförsvarsplikten

Försvarsminister Leni Björklund

Heli Berg har frågat justitieministern vilka initiativ som han avser att vidta för att se över påföljderna för brott mot totalförsvarsplikten, såsom fängelse och fotboja. Frågan är enligt frågeställaren ställd mot bakgrund av att allt färre män kallas in för militärtjänstgöring och att riksdagen i december 2004 slagit fast att större tyngd ska läggas vid frivillighet. Frågan har överlämnats till mig eftersom den rör totalförsvarsplikten och dess tillämpning.

Totalförsvarsplikten syftar ytterst till att garantera personalförsörjningen vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp. Staten har att kalla in de totalförsvarspliktiga som behövs för att möta de behov som finns under rådande omständigheter. Omvärldsläget påverkar i förlängningen vilket behov som finns av att kalla in totalförsvarspliktiga för tjänstgöring. Ett förändrat omvärldsläge påverkar framtida beslut om kullarnas storlek.

Urvalsmetoderna vid mönstringen av de totalförsvarspliktiga har utvecklats över åren. I syfte att skapa bästa möjliga försvarsförmåga strävar staten vid mönstringstillfällena efter att välja de totalförsvarspliktiga som anses som bäst lämpade för de aktuella uppgifterna. En viktig faktor i denna bedömning är givetvis vilken motivation den enskilde har inför uppgiften. I största möjliga mån eftersträvas i dag att den enskilde ska känna sig motiverad inför sin tjänstgöring. Att så är fallet avspeglar sig också i att det numera är mycket ovanligt att en person som kallats in inte inställer sig till sitt förband. Detta lär komma att avspegla sig i framtida statistiksammanställningar. Det kan tilläggas att 2003 års Bråstatistik avspeglar förhållanden som ligger flera år bakåt i tiden.

Faktum kvarstår dock att det ytterst är fråga om en plikt att tjänstgöra för att Sveriges försvarsförmåga ska kunna tryggas. För att en pliktlagstiftning ska kunna upprätthållas och respekteras är det nödvändigt att även inkludera sanktionsmöjligheter vid brott mot plikten. Staffskalan för brott mot totalförsvarsplikten löper från böter till fängelse i högst ett år. Det är en uppgift för domstolarna att bestämma en lämplig påföljd i det enskilda fallet. Jag ser mot bakgrund av detta inget behov av att vidta några åtgärder i denna fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.