Till innehåll på sidan

påföljd för grova brott av ungdomsbrottslingar

Skriftlig fråga 2002/03:1018 av Johnsson, Jeppe (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-28
Anmäld
2003-05-28
Besvarad
2003-06-04
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-06-05
Svar anmält
2003-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 maj

Fråga 2002/03:1018

av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om påföljd för grova brott av ungdomsbrottslingar

En studie vid Stockholms universitet, under ledning av professorn i kriminologi, Jerzy Sarnecki, visar att fängelse för grova ungdomsbrottslingar avhåller den dömdes kamrater från kriminalitet. Kamraternas brottslighet minskade med 70 % under det första året.

I dag döms ungdomar, även de som begått relativt grova brott samt de som återfaller i ny brottslighet, i de flesta fall till andra påföljder än fängelse. Vård inom socialtjänsten, skyddstillsyn och böter är den vanliga påföljden. I dessa fall visar undersökningen att brottsligheten i kamratkretsen till och med kan öka om det inte blir någon kännbar påföljd.

Justitieministern har meddelat att han anser att ungdomsbrottslingar som döms till fängelse ska släppas efter halva strafftiden.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta med anledning av de nya forskningsrönen?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1018 besvarad av

den 5 juni

Svar på fråga 2002/03:1018 om påföljd för grova brott av ungdomsbrottslingar

Justitieminister Thomas Bodström

Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av forskningsrön som sägs visa att fängelse för grova ungdomsbrottslingar också avhåller den dömdes kamrater från kriminalitet.

Jeppe Johnsson har ställt frågan mot bakgrund av en studie från Stockholms universitet. Studien är emellertid ännu inte publicerad varför jag inte har kunnat ta del av den.

I vårt land finns en lång tradition och bred förankring när det gäller att särbehandla unga lagöverträdare i straffrättsligt hänseende. Tanken bygger på erfarenheten att straffrättsliga ingripanden mot unga människor måste anpassas till den unges brist på mognad, begränsade erfarenhet och särskilda förhållanden. Ett särskilt ansvar vilar på socialtjänsten som har det övergripande samhälleliga ansvaret för de ungas sociala situation och som därmed, så långt det är möjligt, också ansvarar för vården av unga som begår brott. Samtidigt är det viktigt att samhället har möjlighet att reagera kraftfullt när ungdomar begår allvarliga brott. Därför infördes 1999 sluten ungdomsvård, som är en tidsbestämd frihetsberövande påföljd och avsedd att användas för ungdomar som begått brott innan de fyllt 18 år. När det gäller ungdomar som är 18 år eller däröver har rätten möjlighet att döma till fängelse.

Regeringen har i augusti förra året gett Ungdomsbrottsutredningen (dir. 2002:95) i uppdrag att med dessa utgångspunkter göra en fullständig översyn av påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Jag är övertygad om att utredningen i sitt arbete kommer ta del av och beakta tillgängliga forskningsresultat på området.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.