påföljd för brott
Skriftlig fråga 2003/04:885 av Hellquist, Solveig (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-03-10
- Inlämnad
- 2004-03-10
- Besvarad
- 2004-03-17
- Svar anmält
- 2004-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 mars
Fråga 2003/04:885
av Solveig Hellquist (fp) till justitieminister Thomas Bodström om påföljd för brottI en artikel i Sundsvalls Tidning den 9 mars 2004 kan man läsa om hur illa det kan vara ställt med vårt rättssystem. Fallet består av en smitning från en restaurangnota. Gärningsmannen greps på bar gärning och överlämnades till polisen. Detta resulterade i, efter en tre veckors funderingar hos åklagaren, att inget åtal väcktes! Motiveringen angavs till att ett åtal inte var påkallat från allmän synpunkt.
Detta ställer en rad frågor. Jag anser att brott ska beivras och de som begår brott ställas inför domstol. När vårt rättssamhälle inte klarar att fullgöra sitt uppdrag leder det ofelbart till misstroende och risk att människor som utsatts för brott tar lagen i egna händer. Detta gäller såväl små som stora brott.
Såvitt jag förstår har åklagaren i detta fall inte begått något fel ur formellt hänseende, och att det finns stöd för hans bedömning. Icke desto mindre är det som hänt oacceptabelt. De som skapar välfärden i vårt land ska inte behöva finna sig i att det inte är straffbart att begå brott mot näringsidkare, exempelvis inte betala för den mat man äter på restaurang @ restaurangägarens levebröd och inkomstkälla.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Kommer justitieministern att göra en översyn av det regelverk som ger utrymme för brottslingar att slippa påföljd för sina brott?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:885 besvarad av Thomas Bodström
den 17 mars
Svar på fråga 2003/04:885 om påföljd för brott
Justitieminister Thomas Bodström
Solveig Hellquist har frågat mig om jag avser att göra en översyn av det regelverk som ger utrymme för brottslingar att slippa påföljd för sina brott. Frågan är ställd mot bakgrund av att en åklagare beslutat att inte väcka åtal för bedrägligt beteende i ett fall där gärningsmannen inte gjort rätt för sig vid ett restaurangbesök.
Låt mig inleda med att säga att jag givetvis delar Solveig Hellquists uppfattning att brott ska beivras. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. I detta ligger att begångna brott ska utredas och lagföras.
I svensk rätt gäller en absolut åtalsplikt, som innebär att åklagare skall väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal. Från denna regel finns det dock undantag. Ett exempel på sådant undantag är regler om särskild åtalsprövning. Dessa kan innebära att åklagare får väcka åtal för vissa brott endast om det är påkallat från allmän synpunkt. Det rör sig i regel om gärningar av mindre allvarlig beskaffenhet där intresset av lagföring gör sig mindre starkt gällande. Åklagaren måste givetvis göra en bedömning i varje enskilt fall om åtal kan anses påkallat från allmän synpunkt. En omständighet som kan tillmätas betydelse är värdet på det som gärningsmannen tillskansat sig. Andra är om gärningsmannen vilselett målsäganden eller om ett visst förfarande satts i system.
I sammanhanget är det också viktigt att understryka att den som drabbas av att någon låter bli att betala för ett restaurangbesök eller en taxifärd på civilrättslig väg kan väcka talan om ersättning på samma sätt som i andra situationer där någon avtalar om att köpa en tjänst av någon annan. Näringsidkarens anspråk på betalning kan alltså tillgodoses även om gärningsmannens agerande inte föranleder någon straffrättslig påföljd.
Jag vill också framhålla att det är viktigt att det finns riktlinjer för tillämpningen av bestämmelserna om särskild åtalsprövning. Riksåklagaren har det övergripande ansvaret för åklagarorganisationen och ska verka för enhetlighet vid rättstillämpningen. Jag vet att Riksåklagaren nu har tagit initiativ till att vid ett seminarium om mängdbrottslighet ta upp tillämpningen av reglerna om särskild åtalsprövning till diskussion. Riksåklagaren kommer också att genomföra en särskild granskning av rättstillämpningen på detta område. Jag kommer att följa utvecklingen och överväga om det finns behov av att vidta några åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.