Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

ozonets hälsokonsekvenser

Skriftlig fråga 2002/03:913 av Forssmed, Jakob (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-05-12
Inlämnad
2003-05-12
Besvarad
2003-05-21
Svar anmält
2003-05-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 maj

Fråga 2002/03:913

 av Jakob Forssmed (kd) till miljöminister Lena Sommestad om ozonets hälsokonsekvenser

Enligt en forskningsrapport från Umeå universitet som Folkhälsoinstitutet presenterade den 8 maj så är det marknära ozonet farligare än vad man hittills trott. Ozonet orsakas i första hand av avgaser från bilar.

I rapporten konstateras att de miljömål som satts upp är otillräckliga, eftersom forskarna menar att det uppstår negativa hälsoeffekter vid betydligt lägre halter än vad man tidigare trott och kalkylerat med. Enligt studien är det betydligt fler människor som fått söka sjukvård på grund av andningsproblem orsakade av ozon än tidigare statistik visat: 2 800 personer är drabbade enligt Umeåforskarna. Tidigare uppskattningar gav en siffra på mellan 90 och 360 fall. Problemet med ozonet förvärras av att det kan färdas långa sträckor, vilket naturligtvis också pekar på vikten av internationellt samarbete på miljöområdet.

Vad avser miljöministern att göra för att ytterligare begränsa det marknära ozonets negativa hälsokonsekvenser?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:913 besvarad av Lena Sommestad

den 19 maj

Svar på fråga 2002/03:913 om ozonets hälsokonsekvenser

Miljöminister Lena Sommestad

Jakob Forssmed har frågat mig vad jag avser att göra för att ytterligare begränsa det marknära ozonets negativa hälsokonsekvenser.

Jag har tagit del av den nya rapporten från Folkhälsoinstitutet som du hänvisar till. Det är mycket oroande med de konsekvenser i form av ökat antal sjukhusinläggningar och tidigarelagda dödsfall som rapporten tar upp.

Kolväten och kväveoxider som orsakar bildning av marknära ozon släpps ut från en rad olika källor. Transportsektorn, förbränningsanläggningar och industriprocesser är de viktigaste källorna.

Antalet episoder av höga halter av marknära ozon har minskat men däremot stiger bakgrundshalterna. De höga halterna av ozon i Sverige beror till 90 % på utsläpp från andra europeiska länder. Regeringen har därför och kommer även fortsättningsvis att ägna problemet med marknära ozon hög prioritet nationellt, inom EU och i andra internationella fora. Det gäller bland annat arbetet inom konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) och framtagande av en gemensam EU-strategi för luftföroreningar, CAFE (Clean Air for Europe).

Sverige är drivande i utvecklingen av EU:s arbete med att utveckla avgaskrav. Bakom de svenska ambitionerna ligger insikten om utsläppens betydelse för bland annat försurning och ozonbildning. För att få ner utsläppen av kväveoxider är det mest kostnadseffektivt att skärpa avgaskraven eller att införa krav om sådana inte finns. Längst har kravutvecklingen kommit för personbilar där det skett mycket kraftiga utsläppsminskningar sedan 1980-talet. En liknande utveckling ser vi nu för tunga lastbilar och bussar fram till 2008. Även för större dieseldrivna arbetsmaskiner och mopeder och motorcyklar skärps avgaskraven, men inte till lika stränga nivåer.

För de grupper som hittills saknat avgaskrav kommer sådana att införas inom EU för små bensindrivna arbetsmaskiner, fritidsbåtar, insjöbåtar och troligen även rälsbussar och diesellok. En i Sverige viktig grupp som återstår är snöskotrar.

De kvarvarande källorna inom transportsektorn att angripa är bland annat internationell sjöfart och luftfarten. Problemet där är att beslut om avgaskrav fattas i internationella organisationer, varför arbetet går långsamt.

Fasta förbränningsanläggningar för energiproduktion och förbränningsanläggningar inom industrin regleras dels genom individuell prövning enligt miljöbalken, dels genom minimikrav i EG direktiv såsom IPPC direktivet om integrerad prövning av stora anläggningar och direktivet om lösningsmedelsanvändning inom industrin. För lösningsmedelsinnehåll i färgprodukter har kommissionen lagt ett förslag till direktiv som reglerar lösningsmedelshalten i färgprodukter. Småskalig vedeldning svarar för stora utsläpp av kolväten (VOC). Här pågår ett antal utredningar om hur lagstiftningen kan förändras så att utsläppen minskar. Bland annat inväntas en rapport från Energimyndigheten med förslag på ändrad lagstiftning för småskalig vedeldning. Dessutom utreds nya delmål under miljökvalitetsmålet Frisk luft för ett antal kolväten bland annat bensen och nyligen infördes en miljökvalitetsnorm för bensen.

Sammanfattningsvis pågår en mängd aktiviteter inom luftkvalitetsområdet. Vi följer kontinuerligt dessa och nya frågor som kommer upp inom området.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.