Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

överviktiga barn

Skriftlig fråga 2003/04:1193 av Jonsson, Annica (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-12
Inlämnad
2004-05-12
Besvarad
2004-05-19
Svar anmält
2004-05-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 maj

Fråga 2003/04:1193

 av Annica Jonsson (v) till utbildningsminister Thomas Östros om fetma bland barn i Sverige

Flera undersökningar visar att övervikt bland barn har blivit allt vanligare. Fyra svenska studier har publicerats under de senaste åren. Samtliga utgår från beräkning av BMI, body mass index, och uppvisar en oroande utveckling vad gäller barns tilltagande fetma. På vissa håll har antalet överviktiga barn fördubblats på 15 år. Förekomsten av svår övervikt har ökat ännu mer, även i de lägre åldrarna. Detta är ett oroande folkhälsoproblem. Enligt min mening är skolan en plats där man har möjlighet att fånga upp, förebygga och åtgärda detta problem. Man kan förbättra förutsättningarna bland annat genom ökad hem- och konsumentkunskap och genom att ge eleverna fler tillfällen till fysisk aktivitet. På många håll minskas nu i stället antalet lektioner av dessa slag. Barn och ungdomar har en mer stillasittande tillvaro i dag än för några år sedan. Skolmaten som serveras bör vara sådan som eleverna vill ha, för att de ska äta lunch på skolan och inte gå till närmaste kiosk för att köpa godis. I alltfler kommuner avgiftsbelägger man skollunchen på gymnasieskolorna, och eleverna väljer därför i många fall att helt strunta i maten. Ett utmärkt alternativ som provats på några skolor är att servera en enkel frukost till eleverna. Många barn och ungdomar slarvar på morgonen och hoppar över frukosten. Det gör dem trötta och okoncentrerade. De kan få huvudvärk och svårt att ta till sig undervisningen. Detta sammantaget gör att det blir lätt att i stället för mat stoppa i sig något snabbt och fettbildande. Min fråga till utbildningsminister Thomas Östros är:

Kommer utbildningsministern att ta några initiativ för att hindra denna utveckling och finns det möjligheter till resursförstärkning till de svenska skolorna för att ta tag i detta problem?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1193 besvarad av Thomas Östros

den 19 maj

Svar på fråga 2003/04:1193 om fetma bland barn i Sverige

Utbildningsminister Thomas Östros

Annica Jonsson har frågat om jag kommer att ta några initiativ för att hindra utvecklingen vad gäller barns fetma och om det finns möjligheter till resursförstärkning till skolorna för att ta tag i detta problem.

Regeringen har uppmärksammat behovet av goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Fetma och övervikt är i dag ett samhällsproblem och en riskfaktor för sjukdomar. Utbildningsdepartementet samverkar med bland annat Socialdepartementet och Jordbruksdepartementet för att uppmärksamma problemet och göra aktiva insatser. Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut har ett regeringsuppdrag att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen som ska redovisas i december 2004.

Undersökningar visar att andelen överviktiga barn har ökat sedan slutet av 1980-talet. Samtidigt syns en segregering inom idrotten, ett spontant sportande har ersatts av organiserad träning redan från fem- till sexårsåldern. Jag delar Annica Jonssons synpunkt att skolan har en viktig roll i att ge eleverna fler tillfällen till fysisk aktivitet. Stimulans till att röra sig ska vara en naturlig del i förskolans och skolans vardag. Utbildningsdepartementet har gjort en satsning för ökad fysisk aktivitet där fokus lagts på att öka lusten att röra sig och att integrera fysisk aktivitet under hela skoldagen. Det innefattar att söka nya vägar för att få barn och ungdomar som inte redan är aktiva att våga prova på aktiviteter eller idrotter utan medlems- eller prestationskrav. Satsningen består av fyra delar:

1. Daglig fysisk aktivitet för alla barn har skrivits in i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan. Detta kan givetvis ske inom ramen för ämnet idrott och hälsa men även inom andra ämnen.

2. Ett uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att följa upp ändringarna i läroplanerna och stödja skolornas arbete med att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Den första delredovisningen kommer under hösten 2004.

3. Regeringen har inrättat ett nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom vid Örebro universitet för att ge skolorna stöd och idéer för hur de ska arbeta med att stimulera till ökad fysisk aktivitet.

4. Regeringens överenskommelse med idrottsrörelsen, den så kallade idrottsmiljarden, innebär att idrottsrörelsen bland annat tar på sig att intensifiera samarbetet med skolorna.

Arbetet med elevhälsa är en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. I propositionen Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14) bedömer regeringen att det finns ett behov av en mer förebyggande och hälsofrämjande inriktning när det gäller elevhälsans utveckling. I Skollagskommitténs förslag (SOU 2002:121) till ny skollag tas bestämmelser om elevhälsan upp. Beredning av förslaget pågår inom departementet.

Goda matvanor grundläggs i hemmet, förskolan och skolan. Hem- och konsumentkunskap är ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Ett av målen för ämnet är att eleverna ska kunna planera och laga måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden.

Skolmåltiderna är emellertid ett kommunalt ansvar och regleras inte av staten. Skollagen slår fast att kommunerna har en skyldighet att erbjuda kostnadsfria skolmåltider för grundskoleeleverna. För gymnasieelever tar 13 % av kommunerna ut en avgift. Den sammanställning som Skolmatens Vänner har gjort visar att kommunerna satsar i snitt 3 730 kr per elev och år på skolmaten. På sju år har pengarna till skolmaten ökat från 3 080 kr till 3 730 kr. Som hjälpmedel har Livsmedelsverket tagit fram riktlinjer för att underlätta för kommuner, förskolor och skolor att kunna erbjuda alla barn och elever en attraktiv lunch av näringsmässigt hög kvalitet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.