Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

övervakningen av svenska Östersjökusten

Skriftlig fråga 2001/02:881 av Ek, Lena (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-12
Anmäld
2002-03-19
Besvarad
2002-03-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 mars

Fråga 2001/02:881

 av Lena Ek (c) till försvarsminister Björn von Sydow om övervakningen av svenska Östersjökusten

Kustbevakningens roll för säkerhet och skydd längs de svenska kusterna är omvittnad. Dess uppgift är inte bara säkerhetspolitisk utan också t.ex. av betydelse för fiskeövervakning och miljöövervakning. Tekniska framsteg och modern övervakningsutrustning gör att händelser i och runt Östersjön kan bevakas. Men det är också viktigt att det finns personal och fartyg som fysiskt kan rycka ut och gripa in i den händelse det behövs. Därför är det viktigt att de stationeringsorter som nu finns längs Östersjökusten finns kvar och inte försvagas.

Försvarets diskussion om eventuellt förtida skrotande av vedettbåtar innebär att övervakningen runt kusten riskerar att tunnas ut. Samtidigt läggs inte arbetsuppgifter inom kustbevakningen till fullo ut på olika stationeringsorter och fasta tjänster besätts med vikariat och tillfälliga förordnanden.

Min fråga till försvarsministern blir därför:

Avser försvarsministern verka för att de nuvarande stationeringsorterna behålls och stärks för att inte övervakningen av svenska Östersjökusten ska försvåras?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:881 besvarad av försvarsminister Björn von Sydow

den 20 mars

Svar på fråga 2001/02:881 om övervakningen av svenska Östersjökusten

Försvarsminister Björn von Sydow

Lena Ek har frågat mig om jag avser att verka för att de nuvarande stationeringsorterna för Kustbevakningen behålls och stärks för att inte övervakningen av den svenska Östersjökusten ska försvåras.

Det är ur flera aspekter viktigt med en väl fungerande övervakning längs de svenska kusterna. Förutom att ha säkerhetspolitisk betydelse har också övervakningen betydelse för gräns- och fiskerikontrollen samt för sjösäkerhetsarbetet och miljöövervakningen m.m.

Regeringen anser att övervakningsfrågorna har hög prioritet. I propositionen Svenska miljömål @ delmål och åtgärdsstrategier har föreslagits att Kustbevakningen ska tillföras ytterligare ca 50 miljoner kronor per år fr.o.m. 2004 för att skärpa övervakningen till havs och öka satellitspaningen (prop. 2000/01:130).

I detta sammanhang är det annars framför allt två aspekter på hur övervakningen kan effektiviseras som jag vill lyfta fram. För det första förbättras förutsättningarna för en väl fungerande övervakning kontinuerligt genom att ny teknik införs. Ett exempel på detta är de s.k. transpondrar som ska möjliggöra automatisk identifiering av fartyg enligt en standard som heter AIS (Automatic Identification Service). Enligt beslut i FN:s sjöfartsorganisation IMO ska samtliga handels- och passagerarfartyg över 300 tons bruttovikt vara utrustade med sådana senast 2008. Inom EU pågår bl.a. i enlighet med detta ett arbete med att ta fram ett direktiv om skärpt övervakning av sjötrafiken. Detta kommer att ge medlemsländerna ökade möjligheter att övervaka fartyg som trafikerar deras vatten.

Den andra aspekten är det allt intensivare internationella samarbete som pågår kring övervakning av Östersjön. Vid ett extraordinärt ministermöte i Helsingforskommissionen (HELCOM) den 10 september förra året enades ministrarna i Östersjöstaterna om att respektive land senast 2005 ska ha ett fungerande nationellt AIS-system. Man initierade också ett arbete för att till samma år åstadkomma ett gemensamt AIS-baserat övervakningssystem för Östersjön.

Kustbevakningen samverkar med motsvarande myndigheter i övriga Östersjöstater, bl.a. inom ramen för Helsingforskommissionen HELCOM och Östersjöstaternas råd (CBSS). Vidare pågår ett fördjupat bilateralt samarbete kring övervakningsfrågor mellan Sverige och Finland.

I sitt tal vid CBSS tioårs jubileum i Svetlogorsk den 6 mars i år påtalade utrikesminister Anna Lindh bl.a. också vikten av att skapa ett gemensamt Östersjöbaserat AIS-system för civila sjöfarten samt en gemensam databank för kustbevakningarna runt Östersjön.

Av förordningen (1988:256) med instruktion för Kustbevakningen framgår att det inom myndigheten finns en central ledning, fyra regionala ledningar samt en lokal organisation.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.