Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

övervakning av kommunikation

Skriftlig fråga 2001/02:1295 av René, Inger (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-04
Anmäld
2002-06-11
Besvarad
2002-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juni

Fråga 2001/02:1295

 av Inger René (m) till statsrådet Britta Lejon om övervakning av kommunikation

Sverige har tillsammans med EU:s övriga medlemsstater kommit överens om att medborgarnas e-post, datakommunikation och telekommunikation ska kunna registreras och övervakas.

Datalagring är en åtgärd som kringgår skyddet av privatlivet. Den ska kunna vidtas för att få tillgång till personliga uppgifter som är lagrade elektroniskt, exempelvis vid kriminalutredningar eller när det gäller landets eller medborgarnas säkerhet, "när en sådan begränsning i ett demokratiskt samhälle är nödvändig, lämplig och proportionell". Det är emellertid oklart hur länge dessa uppgifter ska sparas.

Detta innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skydda den personliga integriteten?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1295 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 11 juni

Svar på fråga 2001/02:1295 om övervakning av kommunikation

Statsrådet Mona Sahlin

Inger René har frågat statsrådet Britta Lejon vilka åtgärder hon avser att vidta för att skydda den personliga integriteten. Bakgrunden anges vara att Sverige tillsammans med EU:s övriga medlemsstater kommit överens om att medborgarnas e-post, datakommunikation och telekommunikation ska kunna övervakas. Det anges vidare att datalagring är en åtgärd som kringgår skyddet av privatlivet och att åtgärderna innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten.

Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på frågan, med hänsyn till ansvaret för det direktivförslag som är ifråga.

Den överenskommelse som Inger René refererar till bör vara den gemensamma ståndpunkten i Europeiska unionens råd den 29 januari 2002 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation. Europaparlamentet röstade om direktivet den 30 maj efter att ha genomfört sin andra läsning.

Direktivförslaget innehåller regler om skydd för abonnenter och användare vid behandling av personuppgifter. Det innehåller också annat skydd för integriteten vid elektronisk kommunikation. I direktivet finns en särskild artikel som medger att undantag från sådana skyddsregler görs genom lagstiftning i medlemsstaterna. Detta får göras när en sådan begränsning är nödvändig för att skydda nationell säkerhet, försvaret och allmän säkerhet samt för brottsbekämpning och brottsutredning eller för att utreda obehörig användning av ett elektroniskt kommunikationssystem. I den gemensamma ståndpunkten anges att medlemsstaterna för detta ändamål bl.a. får föreskriva att uppgifter får bevaras under en begränsad period som är motiverad med hänsyn till syftet, i enlighet med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen. Det bör dock särskilt framhållas att medlemsstaterna inte är tvingade på grund av direktivet att vidta åtgärder som innebär undantag från skyddsreglerna.

Europaparlamentet har vid sin omröstning i förhållande till den gemensamma ståndpunkten föreslagit ett tillägg i artikeln om undantag, artikel 15, och det skäl som motiverar bestämmelsen, som ännu tydligare klargör att åtgärderna ska vara lämpliga och proportionella i ett demokratiskt samhälle och att de ska grundas på lagstiftning. Det har vidare klargjorts att med de allmänna principerna i gemenskapslagstiftningen åsyftas även de som anges i artikel 6 (1) och (2) i Fördraget om Europeiska unionen. Punkt 1 anger att unionen är grundad på vissa principer, däribland respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Punkt 2 anger bl.a. att unionen ska respektera grundläggande rättigheter som tillförsäkras enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna från 1950 som allmänna principer för gemenskapsrätten. I skälet i ingressen till det nya direktivet som förklarar artikel 15 har också angetts att sådana åtgärder som t.ex. att spara uppgifter ska vara i enlighet med de tolkningar som gjorts vid avgöranden av Europadomstolen för mänskliga rättigheter och de åtgärder som vidtas måste vara underkastade lämpliga säkerhetsåtgärder i enlighet med Europakonventionen.

De ändringar som parlamentet röstat för är i enlighet med de riktlinjer för en kompromiss mellan rådet och parlamentet som det spanska ordförandeskapet i rådet arbetat fram i samarbete med företrädare för olika grupperingar i parlamentet. Sverige har ställt sig bakom ordförandeskapets kompromissförslag.

I Sverige finns i dag inte någon skyldighet för teleoperatörer att spara uppgifter för t.ex. brottsbekämpning. Däremot får operatörerna enligt telelagen spara sådana uppgifter som gäller ett särskilt telemeddelande för telemeddelanden till eller från en viss teleadress som omfattas av beslut om hemlig teleavlyssning eller teleövervakning. Sådana åtgärder grundas i sin tur på domstolsbeslut.

Jag ser därför i dagsläget inte något behov av att vidta ytterligare åtgärder till skydd för den personliga integriteten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.