Övertygelse- och religionsfrihet kopplat till regeringens demokratisatsning

Skriftlig fråga 2019/20:747 av Anders Österberg (S)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Mer än tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefriheten kraftigt begränsas av staten eller av grupper i samhället, enligt den internationella tankesmedjan Pew Research Center. Tankesmedjans rapport A Closer Look at How Religious Restrictions Have Risen Around the World, som släpptes den 15 juli i år, visar att situationen för människors rätt att själva välja och utöva sin tro eller icke-tro försämrats markant från 2007 till 2017. 52 regeringar har 2017 höga eller mycket höga restriktioner kring religion, jämfört med 40 regeringar år 2007. Antalet länder där människor upplever de högsta nivåerna av sociala motsättningar, till exempel hot, våld, trakasserier och hatbrott på basis av religion, har också ökat under perioden, från 39 länder till 56 länder. Ett av de värsta exemplen just nu är de systematiska kränkningarna av uigurerna i Kina, som utsätts för tortyr i massiva omskolningsläger. Ett krympande utrymme för religion och tro är en del i den globala trenden med ett krympande demokratiskt utrymme. 

För att motverka denna negativa trend är det mycket positivt med regeringens demokratisatsning och uppväxlingen av demokratibiståndet. Det är viktigt att regeringens demokratisatsning tar sin utgångspunkt i att mötesfriheten, yttrandefriheten och religions- och övertygelsefriheten är rättigheter som ömsesidigt förstärker varandra och är grundläggande komponenter i fria och demokratiska samhällen. En organisation som på ett förtjänstfullt sätt utgår från en integrerad analys av dessa rättigheter är Article 19, i sitt arbete mot hatbrott. Ett annat exempel är FORB Learning Platform, som är en internationell resursbas för att förstå och arbeta med religions- och övertygelsefrihet och demokrati. Min bedömning är att det är avgörande att regeringen i demokratisatsningen ger konkreta förslag på hur religions- och övertygelsefrihet ska främjas och uppmärksammas som en integrerad del av demokratiarbetet.

Svenskt utvecklingssamarbete behöver utgå från en god förståelse av religion. Mer än 80 procent av världens befolkning identifierar sig med en religion. När troende människor går ihop förändrar de samhället, positivt eller negativt. Religion och tro påverkar normer, samhällen och politik på alla nivåer och är en nyckelfaktor i fattiga människors liv i alla utvecklingskontexter. Som en del av arbetet genom och med det civila samhället är religiösa aktörer viktiga utvecklingsaktörer, som utförare av tjänster inom exempelvis hälso- och utbildningssektorerna. En annan viktig del av religiösa aktörers roll är utbildning och utformningen av teologisk utbildning. Därför är det av stor vikt att svenskt utvecklingssamarbete på ett tydligt sätt integrerar religion som en del i kontextanalys och i multidimensionell fattigdomsanalys. Mot denna bakgrund ser jag ett behov av att stärka den religiösa läskunnigheten och förtydliga styrningen av Sida och Folke Bernadotteakademin inom detta område. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

Hur ser statsrådet på rollen av religions- och övertygelsefrihet och förståelsen av religion i det internationella utvecklingssamarbetet, och hur avser statsrådet att stärka dessa komponenter i regeringens demokratisatsning?