Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

överträdelse av besöksförbud

Skriftlig fråga 2002/03:185 av Larsson, Maria (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-11-25
Anmäld
2002-11-26
Besvarad
2002-12-03
Svar anmält
2002-12-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 november

Fråga 2002/03:185

 av Maria Larsson (kd) till justitieminister Thomas Bodström om överträdelse av besöksförbud

När en man överträder ett besöksförbud är straffsatsen mycket ringa. Då brottet innebär ett kraftigt ingrepp i kvinnans liv och frihet bör synen på överträdelse av besöksförbud förändras och straffsatsen ökas.

Överträdelse av besöksförbud ingår inte heller i brottet "grov kvinnofridskränkning". Det synes mycket märkligt. Självfallet bör detta brott kunna ingå som en del i "grov kvinnofridskränkning".

Vilka åtgärder avser ministern att vidta så att brottet överträdelse av besöksförbud ges en högre straffsats och kommer att ingå som del i brottsrubriceringen "grov kvinnofridskränkning"?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:185 besvarad av Thomas Bodström

den 3 december

Svar på fråga 2002/03:185 om överträdelse av besöksförbud

Justitieminister Thomas Bodström

Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta så att brottet överträdelse av besöksförbud ges en högre straffsats och kommer att ingå som en del i brottsrubriceringen "grov kvinnofridskränkning".

Straffskalan för överträdelse av besöksförbud var ursprungligen böter eller fängelse i högst sex månader. Genom en lagändring år 1990 höjdes straffmaximum till ett år. Frågan om en ytterligare skärpning av straffskalan har därefter övervägts flera gånger, bland annat av den så kallade Brottsofferutredningen som i sitt betänkande Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40) konstaterade att det redan inom gällande straffskala finns utrymme för att döma till förhållandevis långa fängelsestraff för mer allvarliga överträdelser. Mot den bakgrunden, menade utredningen, fanns inte skäl att skärpa straffskalan ytterligare.

Justitiedepartementet utarbetade under förra året en departementspromemoria med förslag till lagändringar som syftar till att förbättra skyddet för dem som utsätts för våld och trakasserier av någon närstående eller tidigare närstående (Ds 2001:73; Ytterligare åtgärder för att motverka våld i nära relationer). I promemorian förs även ett resonemang om straffskalan för överträdelse av besöksförbud bör ändras eller inte. Slutsatsen är densamma som den Brottsofferutredningen kom fram till; nämligen att det redan i dag inom gällande straffskala finns utrymme för att döma till förhållandevis långa fängelsestraff för mer allvarliga överträdelser. Promemorian har remissbehandlats och i stort sett samtliga remissinstanser har delat nämnda bedömning. I departementet pågår just nu arbete med att förbereda lagrådsremissen. Jag räknar med att vi kommer att kunna lämna den inom den närmaste tiden. En proposition till riksdagen bör därefter kunna beslutas i början av nästa år.

Den andra frågan som Maria Larsson har tagit upp, det vill säga frågan om straffbestämmelsen om grov kvinnofridskränkning bör omfatta inte bara brott mot liv och hälsa, frihet och frid samt sexualbrott utan även brott mot besöksförbudslagen har även den tidigare varit föremål för överväganden och riksdagens ställningstagande. När straffbestämmelsen om grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken gjordes bedömningen att brott mot besöksförbudslagen bör lämnas utanför den nya straffbestämmelsens omedelbara tillämpningsområde (prop. 1997/98:55 s. 80). Skälet till detta var att brott mot besöksförbudslagen är att betrakta som en överträdelse av en påbjuden ordning eftersom det för sådant brott inte krävs att hot eller liknande har uttalats eller ens att den person som skyddas av förbudet har lagt märke till att förbudet har överträtts. Om överträdelsen samtidigt har lett till förfång för den skyddade kan dock ansvar även för till exempel olaga hot, hemfridsbrott eller ofredande aktualiseras. För dagen kan jag inte finna skäl att frångå tidigare gjorda ställningstaganden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.