Översynen av östliga partnerskapet
Skriftlig fråga 2023/24:1106 av Björn Söder (SD)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-04
- Överlämnad
- 2024-09-05
- Anmäld
- 2024-09-10
- Svarsdatum
- 2024-09-11
- Sista svarsdatum
- 2024-09-11
- Besvarad
- 2024-09-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Det östliga partnerskapet (EaP) lanserades 2009 på initiativ av Sverige och Polen och syftar till att fördjupa relationerna med sex länder i Östeuropa och södra Kaukasien: Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina.
Översyner av det östliga partnerskapet sker regelbundet som en del av EU:s anpassningsstrategi för att möta förändrade politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga förhållanden i regionen. Efter 2020 har särskilt den förändrade situationen i regionen, exempelvis genom presidentvalet i Belarus 2020, Azerbajdzjans anfallskrig mot Armenien 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, gett anledning till ytterligare reflektion och justeringar av partnerskapet.
En översyn av det östliga partnerskapet pågår just nu inom EU. Översynen fokuserar på att anpassa EU:s stöd och strategi mer specifikt till varje lands behov och förutsättningar. Detta innebär en mer skräddarsydd ansats med fokus på grundläggande principer som rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter, samtidigt som man försöker stärka motståndskraften mot interna och externa hot. Utmaningarna är stora, och det är fortfarande osäkert hur partnerskapet kommer att utvecklas i framtiden, särskilt med tanke på ländernas skilda vägar och intressen. Pavel Latusjko, tidigare belarusisk minister och ambassadör och numera ställföreträdande chef för det belarusiska förenade övergångskabinettet och chef för den nationella anti-krishanteringen, föreslog på Economic Forum i Karpacz att ett separat avtal bör tecknas mellan EU och de belarusiska demokratiska krafternas institutioner som en del av det förnyade partnerskapet. De medel som den belarusiska regimen tidigare mottagit från EU bör omdirigeras för att stödja oberoende medier, nationell identitet, strävan efter rättvisa, utbildningsprogram, civilsamhällets institutioner samt politiska strukturer som motsätter sig Lukasjenkos regim.
Den nuvarande belarusiska regimen avbröt dessutom sitt deltagande i det östliga partnerskapet den 28 juni 2021.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Stöder ministern Latusjkos förslag, och avser ministern att ta initiativ i enlighet med det?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1106 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:1106 Översynen av östliga partnerskapet
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:1106 av Björn Söder (SD)
Översynen av Östliga partnerskapet
Björn Söder har frågat mig om jag stödjer Pavel Latusjkos förslag om ett separat avtal mellan EU och de belarusiska demokratiska krafternas institutioner och om jag avser att ta initiativ i enlighet med det.
Östliga partnerskapet har sedan starten 2009 varit ett framgångsrikt regionalt samarbetsformat för EU:s samverkan med sex partnerländer. I dagsläget genomgår ramverket förändringar, inte minst i ljuset av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det intensifierade EU-närmandet för några av partnerländerna.
Som Björn Söder skriver beslöt regimen i Belarus i juni 2021 att suspendera sitt deltagande i det Östliga partnerskapet och deltar därmed inte längre i partnerskapets möten. Däremot bjuds företrädare för det belarusiska civilsamhället fortfarande in till olika möten. Efter 2020 har EU:s stöd kalibrerats om till icke-statliga aktörer. EU understryker även i sina rådsslutsatser om Belarus från februari 2024 att Östliga partnerskapet förblir öppet för ett framtida demokratiskt Belarus.
Dialogen med de belarusiska demokratiska krafterna är viktig både för Sverige och för EU. Förra året bad jag ambassadören för det Östliga partnerskapet, Christina Johannesson, att agera som regeringens representant gentemot de demokratiska krafterna i ett steg att fördjupa dialogen. Sedan juni 2023 hålls möten i EU:s konsultativa grupp, en strukturerad dialog på tjänstemannanivå mellan EU:s utrikestjänst och de belarusiska demokratiska krafterna och civilsamhället i exil.
Stockholm den 9 september 2024
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.