Översyn av terminssystemet
Skriftlig fråga 2021/22:708 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-07
- Överlämnad
- 2022-01-10
- Anmäld
- 2022-01-11
- Svarsdatum
- 2022-01-19
- Sista svarsdatum
- 2022-01-19
- Besvarad
- 2022-01-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Dagens system med två terminer och långa sommarlov ställer till det för barn och familjer. Barn från tuffare socioekonomiska förhållanden är de som drabbas värst av dagens system med ett långt sommarlov. Många barn i Sverige får mycket stimulans på sommaren; de har familjer att vara lediga med, kanske har de närhet till böcker och får åka på kollo. Men andra sitter hemma, är passiva eller spelar dataspel. Det är inte alla kommuner som möter upp dem med en öppen förskola eller tillgängligt fritis. Det är en stress för dagens föräldrar, inte minst de som är ensamstående, att räcka till för barnen på deras skollov.
Internationell forskning visar dessutom att barn tappar i sin utveckling under långa sommarlov. Det finns olika förslag om att utreda möjligheterna med att i grunden förändra den svenska skolan och införa ett system med tre terminer i stället för dagens två. Ett gott exempel kan vara det brittiska systemet. Där sträcker sig höstterminen från september till mitten av december, vårterminen från januari till påsk och sommarterminen från påsk till mitten av juli. Mellan dessa finns ett par veckors ledighet vardera.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Avser statsrådet att se över möjligheterna med att i grunden förändra den svenska skolan och införa ett system med tre terminer i stället för dagens två?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:708 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:708 av Alexandra Anstrell (M)
Översyn av terminssystemet
Alexandra Anstrell har frågat mig om jag avser att se över möjligheterna med att i grunden förändra den svenska skolan och införa ett system med tre terminer i stället för dagens två.
Huvudmannen har redan genom dagens bestämmelser stora möjligheter att besluta om läsårstider. I grundskolan ska läsåret börja i augusti och sluta i juni och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utifrån detta beslutar huvudmannen om dagarna för höst- och vårterminens början och slut (3 kap. 2 och 3 §§ skolförordningen [2011:185.]). Vidare finns bestämmelser om att den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår för en elev (7 kap. 17 § skollagen). Inom ramen för dessa bestämmelser finns möjlighet för huvudmannen att korta sommarlovet genom att förlänga de befintliga terminerna.
Huvudmannen har också en skyldighet att erbjuda lovskola i juni månad för elever som efter årskurs 8 riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan och elever som efter årskurs 9 inte blivit behöriga till ett sådant program (10 kap. 23 a och 23 b §§ skollagen). I budgetpropositionen för 2022 har det aviserats att regeringen avser föreslå att den obligatoriska lovskolan ska utvidgas i syfte att öka andelen elever som blir behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.
Utöver den obligatoriska lovskolan som huvudmannen är skyldig att anordna kan huvudmannen även välja att anordna annan lovskola och då även ansöka om statsbidrag för undervisning under skollov.
I sammanhanget vill jag också nämna rätten till fritidshem som gäller t.o.m. vårterminen det år då eleven fyller 13 år och i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Elever ska även i andra fall erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av sådan utbildning (14 kap. 5–7 §§ skollagen). Den rätten gäller även under sommarlovet.
Sammanfattningsvis finns det redan inom befintligt regelverk dels en möjlighet för huvudmän att korta sommarlovet, dels en skyldighet att erbjuda såväl lovskola som fritidshem för elever som har ett behov av det.
Stockholm den 19 januari 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.