Översyn av sekretesslagen
Skriftlig fråga 2005/06:1277 av Andersson, Magdalena (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-03-23
- Inlämnad
- 2006-03-23
- Besvarad
- 2006-03-29
- Svar anmält
- 2006-03-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Fråga 2005/06:1277 av Magdalena Andersson (m) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Översyn av sekretesslagen
En vårdare vid ett av landets sjukhus sitter häktad misstänkt för sexuella övergrepp på en kvinnlig patient. Kvinnan som under en tid var inskriven på vuxenpsykiatrisk avdelning på det aktuella sjukhuset har uppgivit för polisen att även andra patienter har drabbats av mannens övergrepp. För att kunna gå vidare med frågan och utreda om fler patienter utsatts för övergrepp har polisen därför begärt uppgifter av sjukhuset. Den aktuella regionen avslår polisens begäran med hänvisning till att det strider mot sekretesslagen att avslöja namn på intagna.
För att sjukhussekretessen ska brytas måste det handla om ett brott som kan ge minst två års fängelse vilket inte är fallet med den nu aktuella frågan.
Syftet med sekretesslagen är att skydda individen. Sekretess ska gälla för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom lider men. I detta fall står det klart att sekretessen försvårar en utredning om sexbrott @ dessutom på samma plats som det brott man nu utreder @ vilket i förlängningen kan leda till att ännu fler drabbas av samma brott. Sekretesslagen blir därmed ett hinder att skydda individen från brott.
Väl medveten om att ministern inte kan kommentera det nu aktuella fallet frågar jag:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att en översyn av sekretesslagen ska ske i syfte att underlätta polisens arbete i ärenden liknande det ovan beskrivna?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1277 besvarad av Thomas Bodström
den 29 mars
Svar på fråga 2005/06:1277 om översyn av sekretesslagen
Justitieminister Thomas Bodström
Magdalena Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att en översyn av sekretesslagen ska ske i syfte att underlätta för polisen att få ut uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess i samband med brottsutredningar där till exempel vårdare misstänks för sexuella övergrepp mot patienter.
Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skyldig att lämna ut uppgifter som gäller om någon vistas på en sjukvårdsinrättning, om uppgifterna i ett särskilt fall begärs av bland annat en åklagarmyndighet eller en polismyndighet. Den efterfrågade behöver inte vara känd till namnet, men det ska vara en viss person som efterfrågas. Denna bestämmelse har utformats efter en avvägning mellan patienternas intresse av skydd för sin personliga integritet och bland annat polis- och åklagarmyndigheternas behov av att ta del av uppgifterna.
Uppgifter som omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess kan lämnas till polis och åklagare även med tillämpning av andra sekretessbrytande bestämmelser, bland annat den så kallade tvåårsregel som Magdalena Andersson nämner. Den innebär att uppgifter som angår misstanke om brott får lämnas till polis och åklagare utan hinder av bland annat hälso- och sjukvårdssekretessen om det är stadgat lägst två års fängelse för brottet. Tvåårsregeln gäller dock bara brott som riktats mot vuxna personer. När det gäller misstankar som angår brottsliga gärningar riktade mot barn finns mycket större möjligheter att lämna uppgifter till de brottsutredande myndigheterna utan hinder av sekretess.
Frågan i vilken mån de brottsutredande myndigheterna bör få tillgång till integritetskänsliga uppgifter från till exempel hälso- och sjukvården utan hinder av sekretess kan synas enkel men innefattar, med hänsyn till att patienten själv har möjlighet att efterge sekretessen, många svåra intresseavvägningar. Frågan har därför utretts vid flera tillfällen, senast av Offentlighets- och sekretesskommittén. Kommitténs förslag och bedömningar i denna fråga har behandlats i propositionen Sekretessfrågor @ Skyddade adresser, m.m. som överlämnades till riksdagen den 20 mars (prop. 2005/06:161).
När det gäller misstankar om brott mot vuxna har regeringen i den nämnda propositionen, efter noggrant övervägande, föreslagit att den så kallade tvåårsregeln ska ändras till en ettårsregel samt att även uppgifter som angår misstankar om försök till brott för vilka det är stadgat lägst två års fängelse ska få lämnas utan hinder av sekretess. När det gäller sexualbrott innebär förslagen att uppgifter som angår misstankar om våldtäkt, grov våldtäkt, grovt koppleri och försök till sådana brott får lämnas till de brottsutredande myndigheterna utan hinder av bland annat hälso- och sjukvårdssekretessen. Uppgifter om andra sexualbrott riktade mot vuxna får dock lämnas ut endast om patienten samtycker till utlämnandet.
Jag anser att de regler som nu föreslås utgör en lämplig avvägning mellan den enskildes intresse av skydd för sin personliga integritet och samhällets intresse av att ingripa mot brott och kommer att följa den kommande utvecklingen på detta område med stort intresse.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.