Översyn av lärares arbetsmiljö
Skriftlig fråga 2021/22:594 av Roger Haddad (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-10
- Överlämnad
- 2021-12-13
- Anmäld
- 2021-12-14
- Svarsdatum
- 2021-12-27
- Besvarad
- 2021-12-27
- Sista svarsdatum
- 2021-12-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)
Trygghetsproblemet i svensk skola har länge varit stort – men håller nu på att gå över styr. Enligt en färsk undersökning från Lärarförbundet har varannan lärare i årskurserna 1–6 utsatts för fysiskt våld av elever. Nästan var femte lärare går i dag till arbetet med känslor av obehag inför risken att utsättas för hot, våld eller andra trakasserier. Det är en chockerande och oacceptabel utveckling.
Dessvärre kommer rapporterna om brister i skolpersonalens arbetsmiljö inte som en nyhet. Under de senaste åren har flera rapporter och undersökningar visat på stora brister i den svenska skolan när det kommer till studiero och trygghet.
Att adressera trygghetsproblemet i svensk skola är inte längre bara en fråga om att skapa förutsättningar för lärande och utbildningskvalitet. Det är i förlängningen också en demokratifråga – varje lärare som utsätts för hot och våld i skolmiljön är ett misslyckande för det svenska utbildningsväsendet.
Tryggheten på svenska skolor är en angelägen arbetsmiljöfråga. I ljuset av den akuta arbetsmiljöutvecklingen i våra skolor är det uppenbart att det krävs kraftfulla insatser.
Den senaste tillsynen av arbetsmiljön i skolan genomfördes 2016. I denna uppmärksammades en rad brister i arbetsmiljöarbetet, bland annat kopplat till riskbedömningar, säkerhetsrutiner samt utbildning och information om hur man ska agera i en skarp hot- eller våldssituation. Sedan dess har problematiken ytterligare fördjupats. Trots detta har ingen ny aktiv inspektion tillsatts.
Mot bakgrund härav vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta i syfte att granska och stärka lärares arbetsmiljö, i synnerhet kopplat till risken att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:594 besvarad av Statsrådet Johan Danielsson (S)
Svar på fråga 2021/22:594 av Roger Haddad (L)
Översyn av lärares arbetsmiljö
Roger Haddad har frågat arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark vilka åtgärder hon och regeringen avser att vidta i syfte att granska och stärka lärares arbetsmiljö, i synnerhet kopplat till risken att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag vill börja med att understryka vikten av att lärare ska känna att de har hela samhällets stöd med att upprätthålla en trygg skolmiljö. Ordning och reda i klassrummet är en förutsättning för elevers lärande och utveckling.
Hot och våld ska inte förekomma på svensk arbetsmarknad. Detta tas upp i regeringens arbetsmiljöstrategi En god arbetsmiljö för framtiden – regeringens arbetsmiljöstrategi 2021–2025. Ett tryggt arbetsliv är ett delmål i strategin, och Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska under perioden återkomma med åtgärdsplaner för att genomföra strategins innehåll.
Arbetsmiljöverket har meddelat föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Som alltid är arbetsmiljöansvaret ytterst arbetsgivarens och arbetsgivaren ska enligt lag vidta de åtgärder som krävs för att alla anställda ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska även samverka med skyddsombud.
För att möta olika utmaningar i arbetslivet krävs en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken. Regeringen har därför under de senaste åren prioriterat ökade anslag till Arbetsmiljöverket för att myndigheten ska kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer och genomföra fler inspektioner. Även 2022 ökas Arbetsmiljöverkets anslag, bl.a. för utökad och förstärkt tillsyn av arbetsmiljön i Sverige. Tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagare. Fler inspektioner av arbetsmiljön bidrar till att stärka regelefterlevnaden på arbetsplatserna.
Ordning och reda i klassrummet är en förutsättning för elevers lärande och utveckling. Kränkningar, hot och våld mot barn, elever eller personal får aldrig accepteras. En trygg arbetsmiljö främjar också attraktionskraften i läraryrket. Som med mycket annat i skolan behövs både tydliga bestämmelser och ett systematiskt arbete för att nå de resultat vi eftersträvar. Därför har regeringen genomfört och fortsätter nu genomföra en rad åtgärder för att stärka tryggheten och studieron i skolan. Att stärka lärares och annan skolpersonals befogenheter för att kunna upprätthålla ordning och reda i skolan är en viktig del i detta arbete.
En nationell plan för trygghet och studiero har tagits fram (Ds 2021:13). Den har som syfte att ange riktningen för ett långsiktigt och systematiskt arbete för ökad trygghet i utbildningen och studiero i undervisningen. Planen innehåller förslag om bland annat en tydligare styrning, en förstärkning av det förebyggande arbetet samt tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det. Promemorian innehåller även förslag som innebär att elever som hotar eller utsätter andra elever eller skolpersonal för våld lättare ska kunna stängas av eller omplaceras. Andra förslag innebär att mobiltelefoner inte ska användas på lektionerna, om inte läraren tillåter det och att möjligheterna att omhänderta mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning ska öka. Promemorian har remitterats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.
Utbildningen i skolan ska enligt skollagen (2010:800) utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I juli 2019 trädde ändringar i läroplanerna för bland annat grund- och gymnasieskolan i kraft som tydliggör rektorns särskilda ansvar för att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Även elevernas ansvar för att visa respekt för skolans personal och andra elever markeras med dessa läroplansändringar. Regeringen har även gjort satsningar på pedagogiskt ledarskap i klassrummet och Statens skolverk erbjuder i de nationella skolutvecklingsprogrammen kompetensutveckling i denna fråga.
Regeringen har under 2021 beslutat om ett nytt statsbidrag som ska gå till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare i grundskolor med socioekonomiska utmaningar, förordningen (2021:316) om statsbidrag till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar. Bidraget uppgår för 2021 till 385 miljoner kronor. För 2022 har 420 miljoner kronor avsatts. Från och med 2023 beräknas 405 miljoner kronor avsättas årligen för ändamålet.
I maj 2020 tillsatte regeringen en utredning som bl.a. ska ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås på bästa sätt (dir. 2020:54). Utredningen har även i uppdrag att bedöma om brottet våld eller hot mot tjänsteman bör delas upp och om straffskalan för våld mot tjänsteman bör skärpas. Uppdraget ska redovisas senast den 17 januari 2022.
Det ska också nämnas att en konvention och tillhörande rekommendation om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet har antagits av Internationella arbetsorganisationen, ILO. En särskild utredare lämnade den 26 oktober 2021 ett betänkande (SOU 2021:86) där bedömningen görs att det inte finns hinder mot att ratificera konventionen. Ärendet bereds i Regeringskansliet.
Alla former av hot och våld mot skolpersonal är fullständigt oacceptabla. Lärare och annan skolpersonal ska kunna utföra sitt arbete med trygghet i sin yrkesutövning och med stöd från rektor och huvudman. Ingen lärare ska behöva vara rädd för att ingripa när situationen kräver det. Regeringen har därför vidtagit en rad konkreta åtgärder. Vårt arbete med detta fortsätter.
Stockholm den 22 december 2021
Johan Danielsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.