Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

översyn av dispensreglerna för gymnasiet

Skriftlig fråga 1999/2000:975 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-18
Anmäld
2000-05-23
Besvarad
2000-06-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 maj

Fråga 1999/2000:975

 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om översyn av dispensreglerna för gymnasiet

När skolverket inför höstterminen 1998 införde de nya behörighetskraven kunde våra invandrade elever få dispens från kravet på godkänt betyg i engelska. Denna dispens gavs bara under en övergångsperiod på ett år. Därefter skulle inga elever undantas behörighetskraven.

Många av våra "nya svenskar" är ungdomar. För invandrade ungdomar i åldrarna 16@20 år börjar de flesta ett gymnasieförberedande program med att på heltid studera nybörjarsvenska. Det tar olika lång tid men cirka sex månader är normalt. Därefter får eleven börja studera andra ämnen som matematik, engelska, NO och SO.

Många elever får kämpa oerhört hårt med sin svenska. Men det är inte bara i svenska som eleven ska godkännas utan även i matematik och engelska krävs godkänt betyg. Många av eleverna har aldrig läst engelska och det blir mycket svårt för dem. De har ju redan ett främmande språk genom sitt modersmål och borde kunna befrias från behörighetskravet i engelska. Flera av dem talar t.o.m. mer än ett annat språk.

I dag finns det elever som aldrig kan söka till ett svenskt gymnasium utan godkända betyg i svenska, engelska och matematik. För att underlätta integrationen av våra invandrade ungdomar och ge dem en god utbildning krävs en översyn av dispensreglerna.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att underlätta för våra invandrade ungdomar som inte har godkänt i engelska att kunna söka en gymnasieutbildning?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:975 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 9 juni

Svar på fråga 1999/2000:975 om översyn av dispensreglerna för gymnasiet

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Eva Arvidsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för invandrarungdomar som inte har godkänt i engelska att kunna söka en gymnasieutbildning.

I skollagen (5 kap. 5 §) finns en bestämmelse om att kommunen är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för alla ungdomar förutsatt att de har godkända betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik. Enligt 5 kap. 13b § gäller samma behörighetsregler för specialutformade program. Bestämmelserna gäller fr.o.m. läsåret 1998/99. Att Skolverket skulle ha medgivit en dispens för ämnet engelska under ett år måste vara ett missförstånd.

Jag är väl medveten om problemet, men det finns tyvärr ingen enkel lösning. Regeringen anser att det är viktigt att slå vakt om kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Kravet måste därför ställas att alla elever som påbörjar ett nationellt program har de kunskaper som krävs för att uppnå målen för utbildningen. Anledningen till detta är bedömningen att eleverna kommer att få stora svårigheter att klara fortsatta studier i gymnasieskolan utan dessa baskunskaper. Med nuvarande bestämmelser finns därför inte möjligheten att ge dispens från kravet på godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik för att tas emot på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan.

Kommunen har naturligtvis ett ansvar för att alla elever, som inte uppnått målen, får stöd att gå vidare. Det är viktigt att grundskolan verkligen tar sitt ansvar och i möjligaste mån hjälper alla elever att uppfylla målen. För de elever, som Eva Arvidsson talar om är situationen besvärlig genom att det förmodligen inte hjälper med specialpedagogiska insatser eller andra former av stöd, eftersom tiden att läsa in engelskan helt enkelt är för kort. En elev kan emellertid under högst två år efter det att skolplikten upphört beredas tillfälle att slutföra sista årskursen, om eleven bedöms ha förmåga till detta ( 4 kap. 10 § skollagen).

Ett annat alternativ är att en elev, som avslutat årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighetsvillkoren, inhämtar dessa kunskaper genom studier på gymnasieskolans individuella program. Eleven har möjlighet att påbörja ett individuellt program i gymnasieskolan och samtidigt följa undervisningen på ett nationellt program i ämnen, där han eller hon har godkända betyg från grundskolan. Under tiden kan eleven läsa in grundskolekursen, t.ex. i engelska och så småningom få sitt godkända grundskolebetyg under gymnasietiden. Detta är förmodligen den smidigaste vägen för en invandrarelev att kompensera frånvaro av ett betyg i engelska från grundskolan.

Precis som Eva Arvidsson vill jag värna om alla elevers rätt att få en god utbildning. Problemet är hur man skapar ett system som värnar kvalitet och likvärdighet och samtidigt ger elever möjligheter att kompensera för omständigheter som de inte kunnat råda över.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.