Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Översvämningar i västra Värmland

Skriftlig fråga 2013/14:431 av Johansson, Ann-Kristine (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-02-20
Anmäld
2014-02-20
Besvarad
2014-02-26
Svar anmält
2014-02-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 februari

Fråga

2013/14:431 Översvämningar i västra Värmland

av Ann-Kristine Johansson (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Vintern 2000–2001 drabbades västra Värmland, framför allt Arvika-Säffle-området kring Glafsfjorden, av översvämningar. Vattnet steg närmare 3,5 meter.

Under en följd av år har det gjorts undersökningar av länsstyrelsen i Värmlands regi, i samarbete med kommunerna, om hur man kan undvika eller minska skadeverkningarna av en ny översvämning. Dessa undersökningar har lett till en rad olika åtgärder som håller på att genomföras eller planeras i framtiden.

En av de viktigaste åtgärderna är att förbättra möjligheten till avbördning från Vänern. Den viktigaste åtgärden är att förbättra vattenregleringen, som ägs av Sjöfartsverket, under bron i Säffle. Nu har Sjöfartsverket meddelat att man har för avsikt att byta dämmet under bron utan att förbättra möjligheten för ökade vattenströmmar mot Vänern.

Jag vill därför fråga statsrådet:

Vilket ansvar har statliga verk för att vara delaktiga i att förebygga och förhindra naturolyckor som till exempel översvämningar?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:431 besvarad av Försvarsminister Karin Enström

den 26 februari

Svar på fråga

2013/14:431 Översvämningar i västra Värmland

Försvarsminister Karin Enström

Ann-Kristine Johansson har frågat statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd vilket ansvar statliga verk har för att förebygga och förhindra naturolyckor som till exempel översvämningar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

EU:s medlemsländer beslutade 2007 om ett direktiv med gemensamma regler för att hantera översvämningsrisker. I Sverige har direktivet genomförts genom förordningen (2009:956) om översvämningsrisker och genom föreskrifter om länsstyrelsens riskhanteringsplaner för hantering av översvämningsrisker (MSBFS 2013:1).

Avsikten med direktivet är att minska ogynnsamma följder av översvämningar och därmed värna människors hälsa, skydda vår miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Det innebär ett systematiskt arbete med att kartlägga översvämningsrisker och ta fram riskhanteringsplaner för översvämningshotade områden.

Att skydda värdefulla markområden, anläggningar och byggnader från skador till följd av översvämningar är ett ansvar som faller på flera intressenter, t.ex. den enskilde, företag, verksamhetsutövare, kommuner och länsstyrelser. Arbetet med att förebygga risker för översvämningar handlar främst om samhällsplanering och behovet av att anpassa samhället till naturens dynamik.

Arbetet med att säkerställa samhällets säkerhet och robusthet för att kunna hantera översvämningar utgår från ansvarsprincipen. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden bär även ett ansvar för verksamheten när kriser uppstår. I detta ingår även ett ansvar för att förebygga att kriser uppstår och att skapa robusthet i verksamheten.

Kommunernas planeringsansvar innebär att kommuner själva beslutar hur mark och vatten inom kommunen kan användas och exploateras.

De viktigaste åtgärderna för att förebygga översvämningar måste ske redan i den kommunala samhällsbyggnads- och planprocessen.

Staten har ett intresse av att arbetet att förebygga och förhindra översvämningar fungerar lokalt. I detta arbete stödjer staten kommunerna med expertkunskap och forskning genom myndigheterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.