Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

övergrepp mot kvinnor som lider av psykisk ohälsa

Skriftlig fråga 2003/04:980 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-24
Inlämnad
2004-03-24
Besvarad
2004-03-31
Svar anmält
2004-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 mars

Fråga 2003/04:980

 av Lars-Ivar Ericson (c) till socialminister Lars Engqvist om övergrepp mot kvinnor som lider av psykisk ohälsa

Nyligen publicerades en studie omfattande närmare 1 400 kvinnor som varit i kontakt med den psykiatriska vården i Skåne. Studien visar att 70 % hade varit utsatta för någon form av fysiska, sexuella och psykiska övergrepp eller ekonomiskt utnyttjande. Studien bekräftar bilden av att många kvinnor som lider av psykisk ohälsa utsätts för övergrepp. Alla dessa övergrepp och följderna av dem är ett stort folkhälsoproblem som behöver tydliggöras och åtgärdas.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till socialministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av de konstaterade många övergrepp mot kvinnor som lider av psykisk ohälsa?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:980 besvarad av Lars Engqvist

den 31 mars

Svar på fråga 2003/04:980 om övergrepp mot kvinnor som lider av psykisk ohälsa

Statsrådet Morgan Johansson

Lars-Ivar Ericson har frågat socialministern om vilka åtgärder han avser att vidta med anledning av att många övergrepp begås mot kvinnor som lider av psykisk ohälsa. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Jag håller med Lars-Ivar Ericson om att våldet är en viktig folkhälsofråga. Den som utsätts för våld lider inte bara direkt fysisk och psykisk skada utan riskerar också en sämre hälsoutveckling på sikt. Psykisk ohälsa kan vara både en anledning till och utlösande faktor för våldet och en direkt konsekvens av det. Det är samtidigt viktigt att påpeka att våldets problematik är komplex och griper över alla sektorer. Insatser måste därför vidtas inom en rad olika områden. Det handlar både om att stärka skyddet för dem som riskerar att utsättas för våld, insatser för att förebygga våld och insatser för att ta hand om och rehabilitera våldets offer. Det handlar också om att vilja och våga se våldet och dess konsekvenser.

År 1998 trädde Kvinnofridsreformen i kraft. De centrala utgångspunkterna för denna viktiga reform var förbättrad lagstiftning, förebyggande insatser och ett bättre bemötande av utsatta kvinnor. Ett led i genomförandet av reformen var uppdrag, såväl specifika som gemensamma, till en rad centrala myndigheter inom området. En särskild utredare har i uppdrag att följa upp och utvärdera uppdragen. Uppdraget, som ska redovisas efter sommaren, kommer att ligga till grund för regeringens överväganden av behov av fortsatta satsningar inom området. I det sammanhanget är det särskilt viktigt att uppmärksamma våldets effekter i form av bland annat psykisk ohälsa, och att med utbildnings- och metodutvecklingsinsatser stimulera socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våldets offer. Det är också en utgångspunkt i det arbete som nu pågår med att omvandla Rikskvinnocentrum i Uppsala till ett nationellt institut med uppdrag att utveckla metoder för omhändertagande och behandling samt fungera som kunskaps- och resursorgan i frågor som rör mäns våld mot kvinnor. Jag vill också nämna det viktiga arbete som utförs av landets kvinnojourer. Från och med 2004 har regeringen tillfört 9 miljoner kronor för ytterligare stöd till kvinno- och mansjourerna samt 8 miljoner kronor för verksamheten vid Rikskvinnocentrum.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.