övergrepp mot funktionshindrade kvinnor
Skriftlig fråga 2000/01:972 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-26
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:972
av Anita Sidén (m) till socialminister Lars Engqvist om övergrepp mot funktionshindrade kvinnorHot, våld, övergrepp. Det är vardagen för många funktionshindrade kvinnor. Enligt en pågående studie från föreningen Forum @ Kvinnor och handikapp, har så många som 75 % av funktionshindrade kvinnor i Europa utsatts för övergrepp. Det rör sig om fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och ekonomiska oegentligheter. Ofta är det manliga anhöriga som begår övergreppen, men också vårdpersonal begår övergrepp mot funktionshindrade kvinnor. Även färdtjänstpersonal har utsatt denna grupp för kränkande behandling. Lätt utvecklingsstörda kvinnor är den grupp som anses löpa störst risk att bli utsatta för våld och sexuella övergrepp. De har även svårt att bli trodda när de gör en anmälan.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att funktionshindrade kvinnor ska skyddas från övergrepp?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:972 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 4 april
Svar på fråga 2000/01:972 om övergrepp mot funktionshindrade kvinnor
Socialminister Lars Engqvist
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att funktionshindrade kvinnor ska skyddas från övergrepp. Bakgrund är en studie som föreningen Forum @ Kvinnor och handikapp gjort som visar att funktionshindrade kvinnor ofta är utsatta för våld och övergrepp, främst av manliga anhöriga men även av personal inom vård och omsorg.
Våld mot kvinnor är, oavsett om kvinnan har ett funktionshinder eller inte, ett problem som regeringen tar på största allvar och som måste bemötas på bred front. Det handlar bl.a. om ökad kunskap, förbättrad lagstiftning, kvalitets- och kompetensutveckling inom vård och omsorg. Att ha ett funktionshinder innebär att man är särskilt beroende av andra människors hjälp i olika situationer. Jag förstår att kvinnor med funktionshinder därmed är mer utsatta än andra kvinnor.
I samband med kvinnofridsreformen fick Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter inom området regeringens uppdrag att, med olika utgångspunkter, stödja reformens genomförande. Som exempel på myndighetsgemensamt uppdrag kan nämnas ett utbildningsmaterial som nyligen färdigställts och som ska användas för utbildning av personal inom både rättsväsende, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Ett annat exempel är ett metodutvecklingsprojekt inom socialtjänsten som syftar till att inom socialtjänsten bättre kunna bedöma och tillgodose misshandlade kvinnors behov.
Regeringen har inrättat ett Nationellt råd för Kvinnofrid som bl.a. har till uppgift att uppmärksamma problemområden som behöver åtgärdas, t.ex. våld mot funktionshindrade kvinnor. I februari i år anordnade rådet ett seminarium om våld mot funktionshindrade kvinnor då frivilligorganisationerna m.fl. var inbjudna. Regeringen har även avsatt projektmedel till handikapporganisationer m.fl. för att öka kunskaper och stimulera till arbete för att motverka våld mot kvinnor.
Ett förstärkt skydd för funktionshindrade har införts genom den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen, den s.k. Lex Sarah (71 a § SoL). Alla som är verksamma inom omsorgen om äldre och funktionshindrade ska därigenom vaka över att enskilda människor får god omvårdnad och trygga levnadsförhållanden. Missförhållanden ska anmälas till socialnämnden.
Den omsorg som utförs av familj och närstående är mycket omfattande. Avlösarservice, korttidsvistelse utanför hemmet och andra former av stöd till anhöriga är insatser som förhoppningsvis kan förebygga en del av de övergrepp där en närstående är förövaren. Även rätten till personlig assistans, som inneburit en ökad självständighet och att isoleringen i hemmet brutits, borde minska risken för att närstående begår våld och övergrepp mot dessa kvinnor.
Jag kommer noga följa utvecklingen inom detta område, bl.a. genom uppföljningar av anmälningsplikten inom omsorgen om äldre och funktionshindrade och de övriga satsningar som genomförs i samband med kvinnofridsreformen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.