Övergrepp mot funktionshindrade inom socialtjänsten
Skriftlig fråga 2005/06:1358 av Heinemann, Kerstin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-04-04
- Inlämnad
- 2006-04-04
- Besvarad
- 2006-04-12
- Svar anmält
- 2006-04-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 april
Fråga 2005/06:1358 av Andre vice talman Kerstin Heinemann (fp) till statsrådet Morgan Johansson (s)
Övergrepp mot funktionshindrade inom socialtjänsten
I dag finns det ett stort underskott av kunskap om våld och övergrepp mot funktionshindrade. Man vet att personer med funktionshinder utsätts oftare för brott än andra. Ofta utförs övergrepp eller ekonomiska brott av anhöriga, färdtjänst eller kontaktpersoner som arbetar med funktionshindrade. Eftersom brotten utförs av personer som den funktionshindrade är beroende av blir effekterna ofta mycket traumatiska.
Inom barnomsorgen måste arbetssökande visa upp ett klanderfritt utdrag ur belastningsregistret för att få anställas. Den här möjligheten finns inte när det gäller personer som arbetar inom omsorgen. Det är inte alltid som brott utförda av människor som arbetar med den funktionshindrade kommer till polisens kännedom. De utvecklingsstörda vet inte om sina rättigheter och ibland kan de inte ens tala om att de utsatts för ett brott.
Enligt forskare vid Mälardalens högskola trivialiseras ofta brott mot personer med funktionshinder inom socialtjänsten. Man utreder övergrepp och stölder internt, när de i stället borde polisanmälas rutinmässigt. Ett brott i exempelvis en gruppbostad kan betraktas som ett personalproblem. Det är bra att justitieminister Thomas Bodström skriver i ett frågesvar att regeringen har tillsatt en utredning om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor som också ska beakta stödet till kvinnor med funktionshinder. Men även barn och män utsätts för våld och även deras situation bör beaktas.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att skärpa rutinerna inom socialtjänsten för att brott mot funktionshindrade män, kvinnor och barn ska utredas och polisanmälas?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1358 besvarad av Morgan Johansson
den 12 april
Svar på fråga 2005/06:1358 om övergrepp mot funktionshindrade inom socialtjänsten
Statsrådet Morgan Johansson
Kerstin Heinemann har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att skärpa rutinerna inom socialtjänsten för att brott mot funktionshindrade män, kvinnor och barn ska utredas och polisanmälas.
Naturligtvis är det allvarligt om personer med funktionshinder utsätts för övergrepp inom socialtjänsten. Jag instämmer i det Kerstin Heinemann skriver om att kunskapen om våld och övergrepp mot funktionshindrade idag är otillräcklig.
Av lagen och förordningen om belastningsregister framgår att uppgifter ur belastningsregistret, som rör brott med annan påföljd än böter, ska lämnas ut till en statlig, kommunal eller landstingskommunal myndighet som beslutar om anställning av personal inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda, vård av barn och ungdom eller tvångsvård av missbrukare, i fråga om den som myndigheten avser att anställa eller anlita som uppdragstagare. Det är alltså i dessa fall i dag fullt möjligt att begära utdrag ur registret i samband med anställning.
När det gäller registerkontroll av personal vid hem för vård eller boende som tar emot barn eller unga så har Utredningen om registerkontroll av personal vid HVB lämnat sitt betänkande (SOU2005:65). Betänkandet har varit ute på remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Registerkontroll kan ge viktig information, men jag vill ändå betona att en registerkontroll inte får vara det enda urvalskriteriet och att den inte ska ersätta andra former av bedömningar och bedömningskriterier i ett rekryterings- och anställningsförfarande.
Det är samtidigt angeläget att tillsynen av vård och omsorg bedrivs på ett sådant sätt att brister och missförhållanden uppdagas och åtgärdas. Det lagliga stödet för detta finns i dag i socialtjänstlagen och den så kallade lex Sarah-bestämmelsen.
I regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006@2009, där en rad insatser som syftar till att skydda och främja vissa rättigheter, uppmärksammas bland annat den utsatthet det innebär att ha ett funktionshinder. Utöver den utredning Kerstin Heinemann nämner om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, som ska redovisas den 30 juni i år, avser regeringen att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga våld mot funktionshindrade. Arbetet ska ske i samråd med Handikappombudsmannen (HO) och den nya myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). Kartläggningen innefattar såväl män som kvinnor och resultatet ska redovisas könsuppdelat. Avsikten är att utredningen ska ge oss mer kunskap som kan ligga till grund för vidare åtgärder.
Brott och övergrepp inom socialtjänsten ska liksom annan brottslighet anmälas till polisen. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:5) om anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade enligt 14 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) bör socialnämnden eller den som ansvarar för enskild verksamhet, om det finns anledning att anta att en inträffad händelse är brottslig, tillsammans med den enskilde eller dennes ställföreträdare ta upp frågan om polisanmälan ska göras. Jag utgår från att de kommuner som inte redan i dag har fungerande rutiner för detta tar intryck av den forskning som Kerstin Heinemann refererar till.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.