Övergödningen i Östersjön
Skriftlig fråga 2005/06:935 av Malmström, Louise (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-02-03
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2006-02-03
- Besvarad
- 2006-02-13
- Svar anmält
- 2006-02-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 februari
Fråga 2005/06:935 av Louise Malmström (s) till statsrådet Lena Sommestad (s)
Övergödningen i Östersjön
Östersjön är ett känsligt havsområde som drabbats hårt av miljöpåverkan. Ett av flera problem är övergödningen som kommer från avlopp, trafik och jordbruk runt hela havet. I många år har stora summor lagts ut från svensk sida när det gäller kväverening, men ännu har vi inte sett några positiva resultat.
I radioprogrammet Naturbruk den 3 januari hörde jag ett inslag om detta där det hävdades att övergödningsexperterna är oense angående kvävereningens möjliga effekter. Naturvårdsverket har tillsatt en internationell panel med experter med uppgift att granska den svenska övergödningspolitiken. Enligt dessa experter kan kvävereningen till och med vara skadlig, eftersom den skulle kunna gynna tillväxten av giftiga blågröna alger. Expertpanelen hävdar i likhet med flera svenska forskare att det i stället är kraftig fosforrening som behövs. I programmet antyds också att de forskare som framför det senare sällan kommer till tals. Mot bakgrund av detta finns det skäl att fråga sig om vår samlade miljöpolitik alltför ensidigt bygger på den ena forskarskolans slutsatser.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lena Sommestad:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att ändra den svenska övergödningspolitiken, och i så fall vilka?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:935 besvarad av Lena Sommestad
den 13 februari
Svar på fråga 2005/06:935 om övergödningen i Östersjön
Statsrådet Lena Sommestad
Louise Malmström har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att ändra den svenska övergödningspolitiken och i så fall vilka dessa åtgärder skulle vara.
Jag delar Louise Malmströms djupa oro för tillståndet i Östersjön och övergödningssituationen. Det var bland annat därför som jag i november förra året samlade mina kolleger kring Östersjön för att diskutera hur vi gemensamt ska komma till rätta med miljöproblemen i Östersjön. Under mötet enades vi ministrar om att gå vidare med en aktionsplan för Östersjön, ett arbete som påbörjats inom Helsingforskommissionen (Helcom). Helcoms arbete Baltic Sea Action Plan planeras vara färdigt år 2007. Detta är ett sätt att genomföra EU:s marina strategi fortare än vad direktivutkastet föreslår. Vi ministrar kom överens om att den tidsplan som presenteras i det direktiv som är kopplat till den marina strategin inte är tillräcklig för Östersjön, på grund av detta innanhavs specifika behov.
Förra sommaren presenterade även regeringen skrivelsen En nationell strategi för havsmiljön (skr. 2004/05:173). Denna pekar ut den strategiska inriktningen för det svenska havsmiljöarbetet framöver.
Svenska forskare har, som Louise Malmström även påpekar, olika uppfattning om vad kvävet har för roll för övergödningssituationen i Östersjön. Mot bakgrund av detta tillsatte Naturvårdsverket en internationell forskargrupp för att oberoende granska övergödningssituationen i våra omgivande hav. Gruppen lämnade i höstas en preliminär rapport men slutrapporten är ännu ej klar.
Enligt den rådande svenska övergödningspolitiken måste utsläppen av både fosfor och kväve begränsas. Politiken baseras på underlag från regeringens myndigheter, på forskningsunderlag från båda de läger som Louise Malmström nämner samt EG-direktiv och annan lagstiftning. De åtgärder som vi i Sverige har genomfört under åren har också syftat till att begränsa både fosfor och kväve. Sverige var ett av de första länderna i världen med att införa en omfattande fosforreduktion i våra avloppsreningsverk; detta skedde redan på 1970-talet. På senare år har vi valt att satsa på att även effektivisera kvävereduktionen. Det som forskarna är överens om är att det generellt sett för de öppna delarna av Östersjön nu är viktigast att ytterligare minska utsläppen av fosforföreningar. Men för delar av östkusten kan även kvävereduktionen behöva utvecklas.
Regeringen gav under hösten 2005 ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram en aktionsplan för havsmiljön med förslag till konkreta åtgärder. Denna kommer att presenteras under våren 2006. Det kommer därför att vara naturligt att ta ställning till nya förslag till åtgärder först efter det att denna aktionsplan har presenterats.
Sammanfattningsvis delar jag Louise Malmströms uppfattning att det är angeläget att insatser sätts in där de gör mest nytta även i fortsättningen för att vi ska kunna komma till rätta med övergödningen av Östersjön.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.