Övergången mellan stödsystem för energieffektivisering

Skriftlig fråga 2025/26:855 av Rickard Nordin (C)

till Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD)

Stöd för energieffektivisering i småhus har stor betydelse för att hjälpa hushåll att minska sin energianvändning och sitt effektuttag. Det tidigare stödet fick berättigad kritik för snäva villkor och onödig administration. Regeringen har nu lyssnat på kritiken och föreslagit ett nytt system. Det är bra. Samtidigt har övergången mellan det tidigare stödsystemet och det nya systemet skapat ett glapp som riskerar att få motsatt effekt mot den som politiken syftar till.

Det finns konkreta fall där personer har flyttat in i ett småhus under hösten 2025 och, efter kontakt med länsstyrelsen för att försöka få klarhet i regelverket, valt att genomföra energieffektiviserande investeringar inför vintern. Åtgärderna har omfattat bland annat FTX-system, värmepumpar och smart elstyrning – investeringar helt i linje med samhällets mål om minskad energianvändning och lägre effekttoppar. Det är precis det som det nya stödet föreslår.

Eftersom investeringarna genomfördes under perioden mellan att det tidigare stödet stängdes och det nya stödet började gälla omfattas de dock inte av något stöd alls. Samma åtgärder hade däremot kunnat vara stödberättigade bara några månader senare eller tidigare.

Detta skapar problematiska incitament. Hushåll som agerar snabbt och proaktivt riskerar att ekonomiskt missgynnas, medan signalen till andra blir att det kan vara bättre att avvakta investeringar i väntan på nya stödsystem. Det riskerar i sin tur att bromsa energieffektivisering och elektrifiering både nu och i framtiden.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att hantera de hushåll som har hamnat i kläm i övergången mellan de två stödsystemen för energieffektivisering i småhus, exempelvis genom att införa längre retroaktivitet?