Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

överensstämmande praxis om Kosovominoriteter

Skriftlig fråga 2003/04:1151 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-04
Inlämnad
2004-05-04
Besvarad
2004-05-13
Svar anmält
2004-05-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 maj

Fråga 2003/04:1151

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Barbro Holmberg om överensstämmande praxis om kosovominoriteter

Barbro Holmberg klargör i svaret till min fråga 2003/04:1116 att "i enlighet med nuvarande praxis rörande minoriteter från provinsen Kosovo tillämpar utlänningsmyndigheterna inte principen om inre flyktalternativ i Statsunionen Serbien och Montenegro." Detta kan endast bli aktuellt för de asylsökande som har en särskilt stark anknytning dit. Sådana fall kan, enligt ministern, gälla exempelvis romer som lämnat Kosovo och sedan varit bosatta en längre tid i Serbien och Montenegro och på så sätt erhållit skydd och en anknytning. Flera signaler har kommit till min kännedom om att detta klargörande inte överensstämmer med verkligheten. Det finns till exempel flera fall av avvisningar av minoriteter till området trots att de asylsökande endast vistats sporadiskt i övriga Serbien - i vissa fall enbart en vecka. Detta kan inte med största ansträngning betraktas som att de asylsökande hunnit bygga upp någon "särskilt stark anknytning" till området. Sådana avvisningar sker alltså trots migrationsministerns försäkran om att principen om inre flyktalternativ i Serbien och Montenegro inte tillämpas av våra migrationsmyndigheter. Det finns tydligen en stor avvikelse mellan migrationsministerns åsikt om myndigheternas praxis mot kosovominoriteter och den praxis som i verkligheten ligger till grund för besluten. Ytterligare försämringar av läget sker nu också genom att minoriteter från Kosovo som blir avvisade till internflykt i Serbien, enligt Serbiska Röda korset, inte längre kommer att kunna ansöka om kontantbidrag. Därför frågar jag Barbro Holmberg:

Vilka åtgärder avser migrationsministern att vidta för att migrationsmyndigheternas praxis gentemot kosovominoriteter ska vara i överensstämmelse med den praxis som migrationsministern refererar till?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1151 besvarad av Barbro Holmberg

den 13 maj

Svar på fråga 2003/04:1151 om överensstämmande praxis om Kosovominoriteter

Statsrådet Barbro Holmberg

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att migrationsmyndigheternas praxis ska vara i överensstämmelse med den praxis som migrationsministern refererar till.

Med anledning av Ulla Hoffmanns fråga vill jag förtydliga min beskrivning av praxis vad gäller tillämpande av internt flyktalternativ i de Kosovoärenden som rör andra folkgrupper än den albanska. Jag bortser då från de tillfälliga begränsningar i beslutsfattandet som Migrationsverket och Utlänningsnämnden har gjort efter övergreppen på serber och andra Kosovominoriteter i mars 2004.

Alla ärenden prövas individuellt. Om myndigheten i det enskilda fallet bedömer att sökanden har skyddsbehov gentemot hemorten i Kosovo, övergår prövningen till om så kallat internt flyktalternativ finns. En sådan prövning är internationellt erkänd och går ut på att pröva om det finns förutsättningar för den skyddsbehövande att få skydd i andra delar av hemlandet och där leva under drägliga förhållanden.

I praxis krävs som huvudregel för andra än serber @ utöver att skyddsbehovet kan tillgodoses @ att minoritetspersonen har någon anknytning till det område som utgör internt flyktalternativ. I olika enskilda beslut har Migrationsverket och Utlänningsnämnden bedömt att internt flyktalternativ utanför Kosovo funnits för asylsökande med skyddsskäl gentemot hemorten i Kosovo. Anknytning till övriga Serbien och Montenegro har då funnits genom någon släkting bosatt där, genom kortare eller längre vistelse där mellan utresan ur Kosovo och resan till Sverige eller genom långvarig vistelse i området oavsett den tid som därefter förflutit. En bedömning görs i varje enskilt ärende av om det utifrån alla omständigheter sammantaget är rimligt att begära att sökanden använder sig av det interna flyktalternativet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.