Överenskommelsen med Somalia

Skriftlig fråga 2025/26:244 av Olle Thorell (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-11-20
Överlämnad
2025-11-21
Anmäld
2025-11-25
Svarsdatum
2025-12-03
Besvarad
2025-12-03
Sista svarsdatum
2025-12-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Under hösten har regeringen beskrivit den så kallade överenskommelsen med Somalia som både tydlig och transparent. Samtidigt har bistånds- och utrikeshandelsministern vid upprepade tillfällen bekräftat att det inte finns något skriftligt avtal mellan Sverige och Somalia. Detta framkom även i den interpellationsdebatt jag nyligen förde med statsrådet, där jag återkommande efterfrågade en beskrivning av hur överenskommelsen är utformad och dokumenterad.

Trots direkta frågor kunde statsrådet inte redogöra för om det finns någon form av handling – såsom minnesanteckningar, tjänsteanteckningar, underlag från UD eller Sida, så kallade non-papers eller motsvarande – som beskriver vad Sverige och Somalia faktiskt har kommit överens om. Inga sådana dokument presenterades, och inga exempel gavs.

Ändå återkommer regeringen till påståendet att upplägget är “transparent” och att “inget är hemligt”. Detta väcker en rad principiella frågor.

Transparens i statlig verksamhet bygger på att handlingar finns, att de är spårbara och att riksdagen och allmänheten kan kontrollera på vilka grunder staten fattat beslut och genomfört utbetalningar. När regeringen samtidigt säger att överenskommelsen inte finns nedtecknad är det svårt att förstå på vilket sätt transparens i egentlig mening kan åberopas.

I frånvaro av dokumentation saknas också förutsättningar för en rättssäker uppföljning. Om det inte finns något skriftligt underlag att utgå från blir det omöjligt att avgöra vilka villkor som gällt, vad Somalia förbundit sig till, hur resultat har mätts eller vilka kriterier som använts när regeringen beskriver överenskommelsen som “levererad”. Detta är särskilt problematiskt när statsrådet samtidigt framhåller upplägget som en modell som regeringen vill använda även gentemot andra länder framöver.

Därtill finns en risk att Sverige förlorar trovärdighet internationellt om biståndsmedel kopplas till informella eller muntliga uppgörelser utan dokumentation. Svenskt bistånd är avgörande för vårt anseende som en seriös och långsiktig partner. Då är det relevant att veta hur regeringen motiverar sitt påstående om transparens när själva grunden för överenskommelsen inte går att granska.

I interpellationsdebatten gavs inget svar på detta. Därför ställer jag nu frågan i skriftlig form, för att riksdagen ska få klarhet.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa:

 

Kan ministern ange på vilket sätt överenskommelsen med Somalia ska anses transparent och vilket underlag det finns det för överenskommelsen?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:244 besvarad av Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2025/26:244 Överenskommelsen med Somalia

till Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M)

 

Svar på fråga 2025/26:244 av Olle Thorell (S)
Överenskommelsen med Somalia

Olle Thorell har frågat mig om jag kan ange på vilket sätt överenskommelsen med Somalia ska anses transparent och vilket underlag det finns för överenskommelsen.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen informerat riksdagen om sin reformagenda för biståndet, där bland annat stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken är en viktig del. Regeringen har också lämnat resultatredovisningar för såväl internationellt bistånd som för migrationspolitiken i stort, senast i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). Därutöver framgår det i strategin för utvecklingssamarbetet med Somalia att Sida ska bidra till att stärka Somalias kapacitet att hantera migration, inklusive återvändande. Det har också framgått i andra sammanhang att Somalia är ett av de länder som Sverige för dialog med i migrationsfrågor. Regeringens politik och uppföljningen av densamma vad gäller återvändande av personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige, är därmed tydlig och transparent.

Sverige har en nära och löpande kontakt med andra länder i en rad olika frågor, inklusive med Somalia. Det skapar förutsättningar för att fortlöpande identifiera och följa upp frågor som är viktiga för såväl dem som för oss, i samråd med berörda myndigheter och utlandsmyndigheter. Denna dialog utgör ett viktigt underlag för utvecklingen och uppföljningen av våra relationer, inklusive på migrationsområdet. Vad gäller beslutade biståndsinsatser finns information på Openaid.se, som lanserades under Alliansregeringen 2011 och som Sida nu vidareutvecklar på regeringens uppdrag. Mål och budget för utvecklingssamarbetet med olika länder framgår av regeringsbeslut om strategier respektive regleringsbrev.  

Det finns givetvis begränsningar i vad som kan offentliggöras. Sekretess kan till exempel gälla för uppgifter i det internationella samarbetet om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar Sverige om uppgiften röjs.

Stockholm den 2 december 2025

 

Benjamin Dousa

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.