Överbeläggningar som riskerar patientsäkerheten
Skriftlig fråga 2016/17:727 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-25
- Överlämnad
- 2017-01-26
- Anmäld
- 2017-01-27
- Svarsdatum
- 2017-02-01
- Sista svarsdatum
- 2017-02-01
- Besvarad
- 2017-02-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Hälso- och sjukvården i Sverige har bland Europas allra längsta väntetider. En helt ny rapport från Socialstyrelsen, Öppna jämförelser 2016 – En god vård?, har nu lagts fram. Den förstärker bilden av en utveckling med växande vårdköer och växande regionala skillnader mellan olika landsting och regioner avseende väntetider i vården och andra faktorer som påverkar patienternas säkerhet.
Ett exempel på de stora regionala skillnaderna som påverkar väntetider i vården gäller överbeläggningar och ineffektivitet avseende tillgängliga vårdplatser. De landsting och regioner som har bäst utfall, och därmed lägst andel överbeläggningar per 100 tillgängliga vårdplatser, är Kronoberg, följt av Jönköping, Kalmar, Blekinge, Stockholm och Halland. Sämst utfall, och därmed flest överbeläggningar av patienter, har landsting/region Södermanland, följt av Västernorrland, Gävleborg, Västerbotten, Norrbotten och Gotland.
Därtill är dessa skillnader betydande avseende överbeläggningar av patienter per 100 tillgängliga vårdplatser. I Kronoberg är det 1,17 överbeläggningar per 100 vårdplatser, medan man i Södermanland har motsvarande 9,48 överbeläggningar. Den skillnaden i effektivitet är helt oacceptabel. Det påverkar patienterna på ett tydligt negativt sätt.
Socialstyrelsens uppföljning av vårdens resultat borde sända en kraftfull signal till regeringen och ansvarigt statsråd. Det krävs nationellt politiskt ledarskap. Tyvärr är regeringens propositionslista gällande tillgänglighet, kontinuitet, väntetider och kompetensförsörjning i vården fortfarande tom. Det duger inte.
Resultaten från Socialstyrelsens Öppna jämförelser visar att de tydliga regionala skillnaderna i överbeläggningar av patienter är mycket stora. Detta måste få regeringen och statsrådet att agera.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka nya konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta med anledning av expertmyndigheten Socialstyrelsens nya granskning Öppna jämförelser 2016 för att vända utvecklingen när det gäller väntetider i vården och de stora regionala skillnaderna i fråga om överbeläggningar?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:727 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/00499/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:727 av Cecilia Widegren (M) Överbeläggningar som riskerar patientsäkerheten
Cecilia Widegren har frågat mig vilka nya konkreta åtgärder jag avser att vidta med anledning av expertmyndigheten Socialstyrelsens nya granskning Öppna jämförelser 2016, för att vända utvecklingen när det gäller väntetider i vården och de stora regionala skillnaderna i fråga om överbeläggningar.
Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Omfattningen av överbeläggningar och utlokaliseringar är beroende av vad som händer i hela vårdkedjan. Det krävs ett systematiskt och strategiskt arbete inom vården för att minska överbeläggningarna och det finns, precis som Cecilia Widegren anför, stora regionala skillnader i hur detta fungerar.
Det är även angelägent att en patient med behov av insatser i exempelvis andra vårdformer, skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. I annat fall kan detta också leda till överbeläggningar i slutenvården. Regeringen har nyligen presenterat lagrådsremissen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, med lagförslag om tidig planering inför utskrivning och bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommuner.
Patientsäkerhet har bäring på många delar av hälso- och sjukvården och är en mycket viktigt fråga för regeringen. En trygg och säker vård är en ledningsfråga och förutsätter också att det finns kompetenta medarbetare och en väl fungerande kompetensförsörjning.
Tillgänglighet är också en mycket viktig fråga för regeringen och kompetent personal är avgörande för en tillgänglig hälso- och sjukvård. De utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning som finns i vården idag bidrar till att minska vårdens kapacitet och därmed också tillgängligheten.
Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder på området. De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. En särskild professionsmiljard har införts som adresserar just utmaningarna kring kompetensförsörjning. Medel har tillförts för validering av utländska hälso- och sjukvårdsutbildningar, liksom för utbyggnad av utbildningsplatser inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Regeringen gör också en satsning på två miljarder kronor under mandatperioden för att förbättra tillgängligheten inom cancervården och göra den mer jämlik.
Regeringen bereder också förslag från aktuella statliga utredningar, bland annat Effektiv vård (SOU 2016:2), som har potential att bidra till långsiktigt förbättrad tillgänglighet i vården.
Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Vidare kommer regeringen att initiera en försöksverksamhet med så kallade patientkontrakt i vården för att ytterligare utveckla tillgänglighetsarbetet. Regeringen har också gett Socialstyrelsen, i samarbete med ett flertal myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i uppdrag att utveckla och tillgängliggöra ett samlat stöd för hälso- och sjukvården på patientsäkerhetsområdet.
Sammantaget gör jag bedömningen att regeringen redan idag vidtar kraftfulla åtgärder för en förbättrad tillgänglighet och patientsäkerhet. Jag kan samtidigt konstatera att landstingen har det operativa ansvaret för våra sjukhus och ansvaret för att åtgärda akuta situationer som uppstår. De insatser regeringen kan vidta ger främst effekt på längre sikt.
Stockholm den 1 februari 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.