Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

överbeläggningar på våra fängelser

Skriftlig fråga 2004/05:1181 av Adelsohn Liljeroth, Lena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-09
Inlämnad
2005-03-09
Besvarad
2005-03-16
Svar anmält
2005-03-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 mars

Fråga 2004/05:1181

 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) till justitieminister Thomas Bodström om överbeläggningar på våra fängelser

Narkotikan på våra fängelser är ett stort hinder för att vi ska kunna få en kriminalvård värd namnet. Beslagen av olika droger har ökat under lång tid, även om det under korta perioder blivit bättre. Men trenden pekar hela tiden åt samma håll, åt fel håll.

Nu har regeringens treåriga satsning på narkotikafria fängelser utvärderats av Brottsförebyggande rådet och det har visat sig att insatserna tyvärr är långt från tillräckliga. Ett skäl till detta är överbeläggningen, som bland annat innebär att långtifrån alla interner kan erbjudas behandling i något av de påverkansprogram som ska finnas på anstalterna.

Nu kommer dessutom uppgifter om att Kriminalvårdsstyrelsen ska spara ytterligare pengar och besparingarna går ut över personalen, som @ i bästa fall @ skulle kunnat hjälpa till att motivera de intagna till drogfrihet.

Tidningen Narkotikafrågan, som ges ut av Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, konstaterar i nr 1/2005 att det finns risk för att 100 miljoner kronor gått "rakt i sjön". Det är sedan länge uppenbart att samarbetet mellan kriminalvård, frivilligorganisationer, socialtjänst med mera har stora brister. Den så kallade eftervården fungerar uselt.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Thomas Bodström vad han avser att göra med anledning av kritiken från Brottsförebyggande rådet.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1181 besvarad av Thomas Bodström

den 16 mars

Svar på fråga 2004/05:1181 om överbeläggningar på våra fängelser

Justitieminister Thomas Bodström

Lena Adelsohn Liljeroth har frågat mig vad jag avser att göra med anledning av kritiken från Brottsförebyggande rådet. Frågan är ställd mot bakgrund av Brottsförebyggande rådets utvärdering av den särskilda narkotikasatsningen inom kriminalvården.

Jag håller med Lena Adelsohn Liljeroth om att den höga beläggningen i kriminalvården försvårar arbetet med narkotikafrågor. Kriminalvården har därför de senaste åren fått kraftiga tillskott för att möta den höga beläggningen med fler anstaltsplatser, bara under 2005 kommer minst 500 nya platser att skapas. För 2005 har ramanslaget höjts med 460 miljoner kronor och fram till 2007 kommer höjningen totalt att vara över 1 miljard kronor. För att denna mycket kraftiga satsning ska ge största möjliga effekt är det givetvis viktigt att kriminalvården ser över sina möjligheter att använda medlen så effektivt som möjligt. Att tala om en besparing när anslaget kommer att öka med 1 miljard kronor är enligt min mening något vilseledande.

I den utvärdering av den särskilda narkotikasatsningen som Brottsförebyggande rådet har gjort har de konstaterat att arbetet med missbrukarna har utvecklats, trots problemen med den höga beläggningen. Syftet med utvärderingen är att få underlag för att kunna utveckla verksamheten ytterligare och Brottsförebyggande rådet har kommit med förslag på hur det kan ske. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen därför avsatt 120 miljoner kronor till en fortsatt narkotikasatsning i kriminalvården under perioden 2005@2007.

Den behandling som ges inom ramen för kriminalvården kan inte ses isolerat. För att förhindra återfall i såväl missbruk som brott och för att underlätta klientens återanpassning i samhället har han eller hon ofta behov av omfattande stöd- och hjälpinsatser @ inte sällan missbrukarvård @ också efter det att kriminalvården upphört. Även om många lovvärda initiativ tagits för att öka samverkan, mellan kriminalvården å ena sidan och kommuner, landsting och frivilligorganisationer å andra sidan, sedan narkotikasatsningen inleddes behöver detta utvecklas ytterligare. Regeringen har därför i 2005 års budgetproposition avsatt 400 miljoner kronor under en treårsperiod för att stärka vårdkedjan för missbrukare i alla dess delar.

Avslutningsvis vill jag framhålla att det är min uppfattning att kriminalvården arbetat mycket ambitiöst för att minska narkotikamissbruket hos sina klienter genom såväl kontrollinsatser som motivations- och behandlingsinsatser. Kriminalvården har nu skapat bred kompetens och utarbetat flera väl fungerade metoder i arbetet mot missbruket. Detta ger goda förutsättningar för att fördjupa och förbättra det arbete som inletts.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.