ouppklarade brott
Skriftlig fråga 2000/01:560 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-01-23
- Anmäld
- 2001-01-31
- Besvarad
- 2001-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:560
av Henrik S Järrel (m) till justitieminister Thomas Bodström om ouppklarade brottAntalet anmälda och för polisen kända brott har ökat lavinartat under 1990-talet, medan däremot andelen uppklarade brott i det närmaste har halverats under efterkrigstiden. Detta är givetvis en djupt olycklig och starkt oroväckande utveckling.
Att i möjligaste mån förhindra brott kan sägas vara allas vårt ansvar, men att klara upp redan begångna brott är uppgifter som närmast åvilar polis, åklagare och domstolar. Och här har alltså prestationerna fortlöpande minskat efter hand.
Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att öka andelen uppklarade brott?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:560 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:560 om ouppklarade brott
Justitieminister Thomas Bodström
Henrik S Järrel har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att öka andelen uppklarade brott.
Det är väsentligt att de brottsbekämpande myndigheterna fortlöpande utvecklar sin verksamhet för att bättre kunna möta de krav som ställs på dem. Genom regeringens beslut år 1996 om mål och riktlinjer för åklagarväsendets och polisens samverkan har myndigheternas insatser samordnats så att de samlade resurserna kan användas på ett mer effektivt sätt. Jag anser att det är angeläget att ytterligare förbättra och fördjupa formerna för samarbete mellan polis och åklagare. Erfarenheterna av att olika myndighetspersoner är samlokaliserade och arbetar nära varandra är goda. Det arbetssättet har visat sig fungera väl vid Ekobrottsmyndigheten.
Polisen och åklagarväsendet bedriver sedan flera år ett ambitiöst och omfattande arbete för att förbättra brottsutredningsverksamheten. Regeringen och myndigheterna vill åstadkomma en ordning där polisen oftare än i dag är förundersökningsledare i ärenden som avser enkel eller medelsvår brottslighet. På så sätt ökar åklagarnas möjligheter att tillsammans med högt kvalificerade poliser utreda allvarlig och komplicerad brottslighet.
Det är också en angelägen uppgift för såväl polisen som åklagarväsendet att säkerställa att det finns tillräckliga resurser och kompetens för att ytterligare effektivisera brottsutredningsverksamheten. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla att åklagarväsendet genomfört många betydelsefulla insatser under de senaste åren när det gäller närmare samverkan med och utbildning av närpolisen. Jag är övertygad om att sådana insatser är betydelsefulla för att långsiktigt och metodiskt förbättra närpolisens förmåga att effektivare och snabbare kunna utreda enklare brottslighet.
Regeringen har i de senaste styrdokumenten fortsatt betona vikten av vidareutveckling av den brottsutredande verksamheten. I regleringsbrevet ges polisväsendet som mål att öka andelen uppklarade brott och förkorta tiden mellan brottsanmälan och slutredovisning. Även i regleringsbreven för åklagarorganisationen och Ekobrottsmyndigheten anges som mål att handläggningstiderna ska minska.
Regeringen har dessutom tillsatt en beredning vars mål är att bidra till att uppnå en ökad kvalitet i vid bemärkelse inom hela rättsväsendet. Beredningen ska särskilt uppmärksamma frågor om en effektivare lagföring för brott och kortare genomströmningstid för mål och ärenden. I regleringsbrevet för 2001 har Rikspolisstyrelsen också fått i uppdrag att tillsammans med Riksåklagaren vidareutveckla metoder och system för uppföljning av brottsutredningarnas kvalitet. En väl fungerande brottsutredningsverksamhet är en förutsättning för en stor andel uppklarade brott.
Brottsförebyggande rådet kommer under våren att presentera en rapport om brottsuppklaring. Rapporten blir ett viktigt bidrag i de fortsatta ansträngningarna att höja uppklaringsprocenten.
De ekonomiska resurserna är väsentliga för möjligheterna att få framgång i arbetet. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen görs nu den största satsningen på rättsväsendet någonsin. Polisen fick förra året ett särskilt tillskott på 200 miljoner kronor. I år höjs polisens anslag med 575 miljoner och nästa år med ytterligare 605 miljoner kronor.
Låt mig avslutningsvis påpeka att vi måste ha realistiska förväntningar på rättsväsendets möjligheter att klara upp begångna brott. Vi ska självklart sträva efter att förhindra brott och det är hela samhällets ansvar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.