Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

otrygghetstalen

Skriftlig fråga 2000/01:1324 av Ekendahl, Maud (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-01
Anmäld
2001-06-06
Besvarad
2001-06-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 maj

Fråga 2000/01:1324

 av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Thomas Bodström om otrygghetstalen

Rikspolisstyrelsen har undersökt hur det står till med tryggheten i nordvästra Skåne. Resultatet är nedslående. Var femte landskronabo har exempelvis avstått från att gå på lokal eller åka kollektivt, på grund av otrygghet. 4 % av dem har utsatts för våld det senaste året. Det är dubbelt så många som riksgenomsnittet.

Var fjärde invånare i Helsingborg, Bjuv och Åstorp är oroliga för att de ska utsättas för överfall eller misshandel. Nästan var femte klippanbo upplever problem i sitt bostadsområde med rasister och främlingsfientliga personer.

Enligt Rikspolisstyrelsen ska de s.k. medborgarundersökningarna med tiden täcka hela landet. De ska göras så ofta och så enhetligt att underlaget kan bilda en databas med användbar information. Hittills är drygt hälften av landets kommuner undersökta.

Att lägga upp en databas över hur otrygga människor känner sig på olika håll i landet är gott och väl. Det huvudsakliga torde dock vara att minska de skrämmande höga otrygghetstalen. Se till att samhället blir tryggare helt enkelt!

Vad avser justitieministern vidta för åtgärder för att medborgarnas otrygghet ska minska?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1324 besvarad av justitieminister Thomas Bodström

den 12 juni

Svar på fråga 2000/01:1324 om otrygghetstalen

Justitieminister Thomas Bodström

Maud Ekendahl har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att medborgarnas otrygghet ska minska.

Att människor känner sig otrygga i sin vardag är ett allvarligt problem. Ingen ska behöva oroa sig för att utsättas för brott. Det är därför ett huvudsakligt syfte för rättsväsendet att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Det är också därför regeringen nu gör den största satsningen någonsin på rättsväsendet. Regeringen föreslog i förra årets vårproposition att rättsväsendets utgiftsram höjs med 1 miljard kronor från 2001, 1,5 miljarder kronor från 2002 och 1,6 miljarder kronor från 2003. I 2001 års ekonomiska vårproposition aviseras att satsningen på polis och rättsväsende ska fortsätta. Riksdagen beslutade där på regeringens förslag att rättsväsendets utgiftsram höjs med ytterligare 600 miljoner kronor från år 2004.

I det här sammanhanget vill jag samtidigt framhålla att i en nyligen genomförd internationell brottsofferundersökning konstateras att Sverige har den högsta andelen personer som känner sig trygga när de går ut i det egna bostadsområdet. Sambandet mellan risken att utsättas för brott och otrygghet är inte så enkel. Upplevelsen av otrygghet påverkas också av andra förhållanden än den faktiska risken att utsättas för brott, som t.ex. ordningsstörningar av olika slag, nedskräpning, skadegörelse, fylleri etc. Det är alltså åtgärder även inom andra sektorer i rättsväsendet som behövs för att komma till rätta med tryggheten.

Både den brottslighet som mest oroar boende i ett område och ordningsproblem åtgärdas bäst på lokal nivå i samverkan mellan flera olika aktörer. Bostadsområden kan således bli tryggare dels genom insatser direkt riktade mot brott, dels genom åtgärder som påverkar de omständigheter i övrigt som inger oro. Regeringen har därför under en följd av år satsat på att stödja det lokala brottsförebyggande arbetet. Detta har inneburit att antalet lokala brottsförebyggande råd eller motsvarande organisationer har ökat från ca 30, år 1996, till 196 i januari 2001. Regeringens nationella brottsförebyggande program bygger på insikten att tryggheten bara kan öka om hela samhället engageras i kampen mot brottsligheten.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har här en central roll för att stödja det brottsförebyggande arbetet och fungera som en sammanhållande funktion på nationell nivå. BRÅ stöder aktivt det lokala brottsförebyggande arbetet genom att bl.a. initiera, stödja, följa upp och utvärdera brottsförebyggande projekt och samla in och sprida kunskap om framgångsrika projekt och samverkansformer.

Sverige har, med stor framgång, inför och under ordförandeskapet i EU aktivt verkat för att öka samarbetet i brottsförebyggande frågor i Europa. EU:s justitie- och inrikesministrar beslutade nyligen att inrätta det europeiska brottsförebyggande nätverk som Sverige tagit initiativ till. Nätverket kommer att kunna bidra till det brottsförebyggande arbetet i Sverige bl.a. genom att det ger oss bättre möjligheter att utbyta erfarenheter och kunskap om effektiva åtgärder mellan medlemsstaterna.

Som svar på Maud Ekendahls fråga kan jag därför konstatera att en lång rad åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med de problem Maud Ekendahl åsyftar och att jag fortsättningsvis följer utvecklingen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.