Otryggheten i Stockholms tunnelbana

Skriftlig fråga 2016/17:766 av Beatrice Ask (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-01-31
Överlämnad
2017-02-01
Anmäld
2017-02-02
Svarsdatum
2017-02-08
Sista svarsdatum
2017-02-08
Besvarad
2017-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Nya siffror från SL:s trygghetscentral visar att anmälningarna avseende narkotikarelaterade händelser under år 2016 ökade med närmare 150 procent jämfört med år 2015.

Detta är en oroväckande utveckling, särskilt med tanke på den stora otrygghet som i dag råder i Stockholm. Många resenärer i tunnelbanan känner sig otrygga när de reser ensamma på kvällar och nätter. Tryggheten måste återupprättas, både i städerna och i hela landet.

Hundratusentals personer åker varje dag med tunnelbanan, vilket gör den till en särskilt utsatt miljö. Med tanke på detta är det särskilt viktigt att säkerhet samt lag och ordning upprätthålls.

Med bakgrund av den drastiska ökningen av narkotikarelaterade anmälningar i tunnelbanan vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att minska narkotikabrottsligheten i Stockholms tunnelbana och för att öka tryggheten?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:766 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)

Svar på fråga 2016/17:766 av Beatrice Ask (M) Otryggheten i Stockholms tunnelbana

Beatrice Ask har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att minska narkotikabrottsligheten i Stockholms tunnelbana och för att öka tryggheten.

Polismyndighetens arbete med narkotikarelaterade problem i tunnelbanan hanteras av respektive lokalpolisområde i Stockholm. Arbetet utgår från den lokala problembilden och ser därför olika ut beroende på område och problematik. Enligt Polismyndigheten finns en väl fungerade samverkan med Storstockholms lokaltrafik (SL) där frågor likt dessa kan lyftas av båda parter.

Att minska narkotikaproblematiken och dess effekter är en prioriterad fråga för regeringen. Polismyndighetens förmåga att arbeta mot narkotikabrott är en viktig del i detta arbete. För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka antalet anställda har regeringen aviserat anslagsökningar till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor de kommande åren. Detta bör ge myndigheten möjliget att intensifiera sitt arbete mot narkotika.

Även den straffrättsliga regleringen har en central roll i narkotikabekämpningen. Strafflagstiftningen ska ge uttryck för en sträng, fast och konsekvent syn på den illegala narkotikahanteringen och tydligt förmedla samhällets avståndstagande. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att skärpa straffen för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. I juli 2016 infördes bland annat det nya brottet synnerligen grovt narkotikabrott. För detta brott döms till fängelse i lägst sex och högst tio år.

Det förebyggande arbetet är en annan avgörande del för att komma åt narkotika och dess följdverkningar. För ett år sedan redogjorde regeringen för en förnyad och fortsatt strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken) för perioden 2016-2020. Med det tar regeringen nya steg för att öka engagemanget och aktiviteten inom området. Tillgänglighetsbegränsande åtgärder är en hörnsten i ANDT-politiken och det brottsförebyggande arbetet nämns som ett viktigt insatsområde.

Regeringen arbetar således aktivt med bekämpningen av narkotika och avser att fortsätta med arbetet framöver.

Stockholm den 8 februari 2017

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.