Otryggheten bland kvinnor
Skriftlig fråga 2016/17:731 av Tina Ghasemi (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-26
- Överlämnad
- 2017-01-26
- Anmäld
- 2017-01-27
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Besvarad
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Otryggheten har ökat i samhället. Det framgår tydligt av Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning som nyligen presenterades. Den visar att otryggheten har ökat, framför allt bland kvinnor. Bland kvinnor uppger 31 procent att de känner sig otrygga när de går ut sent på kvällen i sitt eget bostadsområde. Bland männen är motsvarande siffra 9 procent. Även när det gäller oron för att utsättas för våld och misshandel är oron mer omfattande bland kvinnor.
Rädslan och oron för att utsättas för allvarliga brott som rån, misshandel och våldtäkt om man lämnar hemmet innebär en inskränkning av den personliga friheten. Människor ska inte behöva vara rädda för att lämna den egna bostaden – för de flesta en trygg plats med möjlighet till vila och avkoppling – av rädsla för otryggheten som omger den. Hemmet ska vara en fristad, inte ett fängelse.
Regeringen kallar sig gärna för världens första feministiska regering. Därför borde det vara en av dess mest prioriterade frågor att stävja den här utvecklingen.
Med anledning av det som anförs ovan vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att minska otryggheten bland kvinnor i samhället?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:731 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2016/17:731 av Tina Ghasemi (M) Otryggheten bland kvinnor och fråga 2016/17:769 av Mikael Cederbratt (M) Ökad otrygghet bland kvinnor
Tina Ghasemi har frågat statsrådet Ygeman vad han och regeringen avser att vidta för åtgärder för att minska otryggheten bland kvinnor i samhället. Mikael Cederbratt har vidare frågat statsrådet Ygeman vad han och regeringen avser att vidta för åtgärder med anledning av att otryggheten ökat markant bland kvinnor. Frågorna har överlämnats till mig.
Frågorna är ställda mot bakgrund av Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste nationella trygghetsundersökning som visar en ökande otrygghet i samhället, främst bland kvinnor. Det är oroväckande. Dock är det för tidigt att med säkerhet veta om det är ett trendbrott eller en tillfällig avvikelse från den relativt stabila nivå vi har sett sedan 2009.
Regeringen tar trygghetsfrågorna och våld mot kvinnor på högsta allvar. Sedan tillträdet 2014 har vi intensifierat arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten, särskilt inom området mäns våld mot kvinnor. Det omfattar såväl lagstiftning som omfattande resursökningar till myndigheter och ideella organisationer. I november 2016 beslutade regeringen om en ny tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, som började gälla den 1 januari i år. Med den nya strategin vill regeringen verka för en omorientering och främja utvecklingen inom området. Det framtida arbetet ska i högre grad inriktas mot att förebygga olika former av mäns våld mot kvinnor. Fokus sätts därför på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Sammantaget avsätter regeringen drygt 600 miljoner kr till ett åtgärdsprogram med nya insatser 2017-2020. Därutöver bidrar vi med 300 miljoner kr i utvecklingsmedel till kommuner och landsting under samma period och 425 miljoner kr i stöd till kvinnojourerna 2015-2019.
Regeringen har också initierat en brottsförebyggande satsning, som omfattar flera delar. Brås ansvar för nationellt stöd och samordning har förstärkts och länsstyrelserna har fått i uppdrag att ansvara för stöd och samordning på regional nivå. Under våren 2017 kommer regeringen även att tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet och presentera ett nytt nationellt brottsförebyggande program. Vidare har regeringen nyligen lanserat ett reformprogram för minskad segregation 2017-2025, där trygghetsfrågorna har en framträdande roll.
För att ge Polismyndigheten möjlighet att öka antalet anställda har regeringen aviserat anslagsökningar till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor under perioden 2017-2020. Regeringen har i Polismyndighetens regleringsbrev för 2017 även begärt en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla myndighetens arbetsmetoder vid utredning av våldtäkt och andra sexualbrott. Vidare arbetar Polismyndigheten aktivt med att, i samverkan med t.ex. festivalarrangörer, hitta sätt att försöka förebygga sexualbrott och andra problem vid publika evenemang.
Vi behöver även stärka sexualbrottslagstiftningen. Regeringen ser positivt på Sexualbrottskommitténs förslag om bl.a. en frivillighetsbaserad sexualbrottslagstiftning och ett oaktsamhetsansvar för de allvarligaste sexualbrotten. Ambitionen är att lägga fram förslag före årsskiftet. Även det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten behöver stärkas för att ge bättre skydd mot hot och kränkningar. Regeringens ambition är i den delen att lägga fram förslag redan under våren.
Jag kommer fortsatt att noga följa utvecklingen inom området och är beredd att vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 8 februari 2017
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.