Otillräckligt Natoskydd med enbart partnerskap
Skriftlig fråga 2014/15:721 av Carl-Oskar Bohlin (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-06-26
- Överlämnad
- 2015-07-02
- Besvarad
- 2015-07-16
- Svarsdatum
- 2015-07-16
- Sista svarsdatum
- 2015-07-16
- Anmäld
- 2015-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Sveriges säkerhetspolitiska läge har förändrats. Rysslands olagliga annektering av Krim och oförutsägbara agerande har ökat spänningarna i vårt närområde. Rysslands aggressiva agerande bevisar att landet är mer än kapabelt och berett att använda våld för att nå sina mål för att förändra Europa.
USA:s Natoambassadör Douglas Lute säger i en intervju med Sveriges Radio den 9 juni 2015 att det är en mycket strikt linje mellan partnerskap och ett Natomedlemskap och de olika förväntningar man kan ha på de båda. Trots att Sverige nu räknas som en av Natos allra närmaste partner innebär det inte att Sverige automatiskt kan räkna med assistans i en eventuell krigssituation. Mot den bakgrunden vill jag fråga:
På vilka omständigheter och fakta har försvarsministern baserat sitt ställningstagande att Sverige är säkerhetspolitiskt gynnat av att stå utanför Nato när det är tydligt sägs att vi inte kan räkna med något militärt stöd från Nato om vi inte själva är medlemmar?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:721 besvarad av Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Dnr Fö2015/00989/SI | ||
Försvarsdepartementet |
Försvarsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:721 av Carl-Oskar Bohlin (M) Otillräckligt Natoskydd med enbart partnerskap
Carl-Oskar Bohlin har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag har baserat mitt ställningstagande att Sverige säkerhetspolitiskt gynnas av att stå utanför Nato, när det är tydligt att vi inte kan räkna med något militärt stöd från Nato om vi själva inte är medlemmar.
Sverige är sedan 1994 medlem i Partnerskap för fred. Relationen till Nato har inom ramen för detta partnerskap fördjupats och utvecklats sedan dess. Numera är Sverige en av medlemmarna i EOP, Enhanced Opportunities Programme, som ger särskilda möjligheter till påverkan i partnerskapsrelationen. Sverige har valt en samarbetslinje och inte en medlemsskapslinje i förhållande till Nato. Den svenska ambitionen är att utveckla det nära samarbetet med Nato, närmast genom att regeringen under 2016 avser att till riksdagen lämna ett regeringsförslag om ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd, Host Nation Support.
Avtalet kommer att förenkla möjligheten till övningar och gemensamma aktiviteter i fredstid. I kris- eller krigstid skapas handlingsfrihet, efter beslut av Sverige, om att ge och ta emot militärt stöd.
Sveriges säkerhetspolitik syftar ytterst till att garantera landets oberoende och självständighet. Vi måste kunna värna vår suveränitet, svenska rättigheter och intressen, våra grundläggande värderingar samt skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning.
I försvarsberedningens senaste rapport redogjordes för ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i ljuset av den ryska aggressionen mot Ukraina. Sedan försvarsberedningens rapport har utvecklingen i närområdet fortsatt gått i en negativ riktning. Samtidigt går det inte att se att militära konflikter i vårt närområde skulle påverka endast ett land.
Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Kriser och incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock uppstå och militära angreppshot kan aldrig uteslutas.
I enlighet med riksdagens beslut om inriktningen för svenskt försvar 2016 - 2020 ska försvaret tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel utgöra en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige eller utöva påtryckningar med militära medel. Med syfte att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret gjordes en bred överenskommelse som följdes av ett riksdagsbeslut avseende försvarsinriktningsperioden 2016 t.o.m. 2020. Denna innebär bland annat att cirka 17 miljarder kronor tillförs försvaret under perioden 2016 - 2020 i syfte att stärka den militära förmågan.
Vår säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Den svenska säkerhetspolitiken ska, inom ramen för målen för vår säkerhet, förebygga krig och framväxten av hot mot svensk, nordisk och europeisk säkerhet. Den svenska solidaritetsförklaringen ställer också krav på Sveriges förutsättningar att ge och ta emot civilt och militärt stöd.
Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten ska därför utvecklas inom ramen för Sverige-Finland, Norden, Baltikum, EU, FN, Natos partnerskap och den transatlantiska länken. Dessa samarbeten kompletterar och stärker varandra och stärker säkerheten i vår del av världen. Samarbetet med Finland har en särställning då det också omfattar planering bortom fredstida förhållanden.
Ett konkret exempel på ökat samarbete sker inom övningsverksamheten: I inriktningen för svenskt försvar konstateras att: "Övningsverksamhet och annan verksamhet är en del av det faktiska försvars- och säkerhetspolitiska agerandet i fredstid. Genom val av exempelvis övningsplats, scenarior och samarbeten med andra länder har beslutsamhet och förmåga att försvara hela territoriet visats i fredstid vilket bidrar till att höja tröskeln mot angrepp, hot och påtryckningar."
Sverige ingår, genom vårt omfattande säkerhets- och försvarspolitiska samarbete, i en säkerhetspolitisk gemenskap som stärker vår säkerhet och där vi bidrar till andras säkerhet.
Den svenska säkerhetspolitiken bidrar till att skapa fred och stabilitet i vår del av Europa, men ger också handlingsfrihet i kris eller ofred. Basen för detta förhållningssätt är den militära alliansfriheten.
Stockholm den 16 juli 2015
Peter Hultqvist
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.