Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

otillåtna aktieinnehav

Skriftlig fråga 2000/01:1313 av Bill, Per (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-31
Anmäld
2001-06-06
Besvarad
2001-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 maj

Fråga 2000/01:1313

 av Per Bill (m) till statsminister Göran Persson om otillåtna aktieinnehav

Att äga aktier är något 80 % av den svenska befolkningen gör, på ett eller annat vis. Det är naturligtvis en mycket positiv och välståndsskapande individuell rättighet i en marknadsekonomi. Tyvärr omfattar den tydligen inte alla.

De senaste veckorna har vi t.ex. sett hur ledande chefer inom Sveriges Television ifrågasätts på grund av av sitt aktieinnehav i privata mediebolag.

Att avskeda ledande personer inom statliga bolag på grund av deras aktieinnehav är en dålig och dyr affär för skattebetalarna. Dels förlorar det offentliga kompetenta medarbetare, dels tvingas man betala ut höga avgångsvederlag.

Om nu så ändå är fallet borde regeringen tillse att åtgärder vidtogs för att undvika liknande, framtida fadäser. Antingen genom lagstiftning eller t.ex. genom att upprätta något slags "svart lista" över aktieinnehav som inte är tillåtet för chefer inom statliga verk och bolag. Det är viktigt att regeringen tydligt definierar vad som gäller, så att missförstånd undviks. Det skulle bespara enskilda personer lidande och skattebetalarna pengar.

Vilka åtgärder avser statsministern vidta för att tillse att i möjligaste mån undvika att anställda inom statliga verk och bolag inte äger aktier som sedemera leder till att deras lämplighet ifrågasätts?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1313 besvarad av statsrådet Britta lejon

den 13 juni

Svar på fråga 2000/01:1313 om otillåtna aktieinnehav

Statsrådet Britta Lejon

Per Bill har frågat statsministern vilka åtgärder han avser vidta för att tillse att i möjligaste mån undvika att anställda inom statliga verk och bolag inte äger aktier som sedermera leder till att deras lämplighet ifrågasätts.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning får en arbetstagare vid en myndighet inte ha någon anställning eller något uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Förvaltningsåtgärder som sammanhänger med handel med och ägande av aktier kan ibland anses utgöra en sådan förtroendeskada. Naturligtvis kan det i enskilda fall uppstå gränsdragningssvårigheter. En avvägning måste alltid göras mellan bevarandet av allmänhetens förtroende för oväld i arbetet och den enskildes frihet att själv bestämma över sina privata förhållanden. Detta kan ibland innebära att en arbetstagare t.ex. tvingas avstå från engagemang i branscher som är föremål för dennes verksamhet i huvudanställningen.

Det finns på aktiebolagsrättens område en allmän lojalitetsplikt för styrelseledamot och VD. Att införa särregler för bolag som ägs av staten, i form av upprättande av en "svart lista", ser jag inte som en framkomlig väg för att lösa frågan om anställdas aktieinnehav. Anställdas ägande av aktier i konkurrerande bolag kan leda till att den anställdes lojalitet mot arbetsgivaren ifrågasätts. Varje enskilt bolags styrelse har naturligtvis att bedöma vilka regler som behövs för respektive bolag. För verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare sluts ofta ett individuellt anställningsavtal. I ett sådant avtal kan tas in regler i syfte att förhindra att VD utför arbete eller på annat sätt har engagemang som kan inverka menligt på hans eller hennes möjlighet att fullständigt och korrekt utföra sina åligganden enligt anställningsavtalet.

I insiderstrafflagen finns regler som hanterar situationer där en anställd har fått vetskap om icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka kursen på exempelvis en aktie i ett aktiemarknadsbolag.

Både vad det gäller myndigheterna och de statliga bolagen kan det alltså konstateras att det finns ett rättsligt ramverk som gör det möjligt att genom olika åtgärder komma till rätta med den typ av problem som Per Bill syftar på i sin fråga. Den nu aktuella frågan bör, liksom hittills, hanteras inom ramen för dessa @ redan existerande @ regler.

Jag anser mot denna bakgrund att några åtgärder inte behöver vidtas från regeringens sida.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.