Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

östrogenbehandling

Skriftlig fråga 2000/01:253 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-11-20
Anmäld
2000-11-28
Besvarad
2000-11-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 november

Fråga 2000/01:253

 av Carina Hägg (s) till socialminister Lars Engqvist om östrogenbehandling

Kvinnor lever hälften av sina vuxna liv efter klimakteriet. Östrogenbehandling skrivs snart ut till majoriteten av kvinnor. Behandlingen lindrar effekterna av klimakteriebesvär och den tycks påverka risken för att insjukna i flera folksjukdomar men summan av risker och nytta hos den enskilda kvinnan är okänd. Jag kan aldrig tro att det beror på att det är den kvinnliga hälften det gäller men man kan ändå ställa den berättigade frågan om varför inte adekvat och tillräcklig forskning sker. Varför vet vi inte vilka risker halva Sveriges befolkning kan utsättas för? Kvinnans klimakterium har alltid omgetts med myter, fördomar och förlöjligande. Uttryck som ofta varit kopplade till strukturer i ett patrialkaliskt samhälle. Kvinnans ställning i dessa samhällen har följaktligen också förändrats vid tiden för klimakteriet. Det finns ett samband mellan det rent medicinska och sociala förändringar i samhället.

Miljoner kvinnor i världen behandlas i dag med östrogen och i Sverige skrivs östrogen ut till 40 % av kvinnor i klimakteriet. Ofta sker förskrivningen rent slentrianmässigt och valet för den enskilda kvinnan ställs inför kan vara svårt. Medan klara, tydliga och kritiserade regler har utarbetats för försök på bl.a. apor och möss så utsätts samtidigt kvinnor för historiens kanske största medicinska fullskaleförsök utan kontroll, uppföljning och utvärdering. Detta är oacceptabelt.

Min fråga till regeringen är vad statsrådet Lars Engqvist vidtagit för åtgärder för att säkerställa att östrogenbehandling vilar på en vetenskaplig grund.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:253 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 29 november

Svar på fråga 2000/01:253 om östrogenbehandling

Socialminister Lars Engqvist

Carina Hägg har frågat mig vad jag har vidtagit för åtgärder för att säkerställa att östrogenbehandling vilar på en vetenskaplig grund.

Östrogenbehandling ges för att avhjälpa symtom eller bristtillstånd som kan uppträda hos kvinnor vid tidpunkten för menstruationens upphörande (menopaus) eller under perioden därefter (klimakteriet). Användningen av hormonpreparat hos kvinnor i klimakteriet har ökat markant sedan mitten av 1990-talet och innebär att 20@30 % av alla kvinnor under åren runt menopausen efterfrågar sådan behandling.

Läkemedelsverket har bl.a. till uppgift att tillse att läkemedel är säkra, effektiva och av god kvalitet samt verka för att läkemedel används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.

Det är väl dokumenterat genom vetenskapliga studier att hormonbehandling har en lindrande eller botande effekt på s.k. övergångsbesvär. Merparten av vetenskapliga undersökningar visar också att långvarig hormonbehandling förebygger en eventuell benskörhet (osteoporos) och därmed risken för benbrott hos vissa kvinnor.

Det finns vetenskapliga resultat som visar att långtidsbehandling med östrogen eller kombinationen östrogen-gulkroppshormon kan öka risken att insjukna i bröstcancer. I den av Läkemedelsverket godkända informationen om läkemedel (FASS) nämns förutom denna risk även att riskerna för cancer i livmoderslemhinnan och blodpropp är ökade i samband med hormonbehandling. Det är därför av stor vikt att förskrivande läkare innan långtidsbehandling noggrant väger nyttoeffekter mot riskeffekter, vilket även ska framkomma i rådgivningen till den enskilda kvinnan.

Enligt Läkemedelsverket är det befintliga kunskapsunderlaget för behandling av östrogen dock ofullständigt varför det krävs en mer noggrann kartläggning av sambanden mellan hormonbehandling och olika nytto- och riskeffekter. För att se eventuella sena effekter, t.ex. bröstcancer, av olika behandlingar krävs uppföljning över lång tid. Receptregistret ger dock inte möjlighet att koppla samman en persons uttag vid olika tillfällen, i dag bär varje läkemedelsuttag och varje recept sin egen information utan möjlighet att samordna den med andra läkemedelsuttag för samma patient. Det är inte tillåtet att koppla samman receptregistret med sjukdoms- eller vårdregistren och man kan således inte på detta sätt studera de långsiktiga effekterna av olika läkemedelsbehandlingar.

Lagen om receptregister och därmed förknippade frågor har nyligen behandlats av den s.k. Läkemedelsförmånsutredningen i deras betänkande Den nya läkemedelsförmånen (SOU 2000:86). Betänkandet är nu ute på remiss.

Jag förutsätter att Läkemedelsverket och Socialstyrelsen noga följer utvecklingen när det gäller östrogenbehandling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.