Östersjömiljarden
Skriftlig fråga 1998/99:716 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-07
- Anmäld
- 1999-06-10
- Besvarad
- 1999-06-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 juni
De senaste dagarna har betydande oklarheter angående användningen av den första Östersjömiljarden framkommit. Projekt sägs ha genomförts i Sverige med medel från Östersjömiljarden. Det är okänt vilka principer som styrt vilka projekt som beviljats medel och resultaten av insatserna som gjorts är oklara. Att på detta sätt stödja projekt i andra länder för att öka det egna landets sysselsättning är fel. Från moderat sida avvisade vi från början Östersjömiljarden
1. dels därför att det inte var acceptabelt att den skulle hanteras vid sidan av det reguljära Östersjöstödet,
2. dels därför att statliga subventioner som utgår för att öka den svenska sysselsättningen inte kan anses vara ett stöd till Östersjöländerna,
3. dels därför att vi i ordinarie budget anvisade en 200 miljoner kronor högre anslagsnivå än regeringen för stödet till närområdet och,
4. dels därför att propositionen där förslaget kom var oacceptabelt oklar i beskrivningen av Östersjömiljardens innehåll.
Ansvaret för Östersjömiljarden har flyttats runt mellan departement och tjänstemän i Regeringskansliet. Nu finns den i sitt tredje departement, UD. Regeringen fattar beslut om varje enskilt projekt, vilket knappast är en lämplig modell. Regeringen måste snabbt återkomma till riksdagen med en lista över och en beskrivning av projekten som finansierats via den första Östersjömiljarden, tillsammans med en utvärdering av effekterna.
När avser regeringen redovisa effekterna av den första Östersjömiljarden för riksdagen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:716 besvarad av Statsrådet Leif Pagrotsky
- Statsrådet Leif Pagrotsky
den 16 juni
Sten Tolgfors har frågat statsrådet Schori när regeringen avser redovisa effekterna av den första Östersjömiljarden för riksdagen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att
det är jag som skall svara på frågan.I höst kommer, såsom redan förutskickats i budgetpropositionen 1998, en lägesrapport av genomförda och pågående projekt att redovisas i budgetpropositionen.
För att stimulera tillväxt och sysselsättning anslog riksdagen, på grundval av sysselsättningspropositionen (prop. 1995/96:222), 1 miljard kronor för åtgärder och projekt avseende bl.a. svensk livsmedelsexport, energisystem, ömsesidigt kunskapsutbyte, stärkt infrastruktur samt samarbete för att skydda miljön runt Östersjön. Dessutom har syftet med den s.k. Östersjömiljarden varit att öka handeln och investeringarna och i övrigt stärka samarbetet mellan stater och näringsliv i regionen. Miljarden var avsedd som komplement till det ordinarie utvecklingssamarbetet med länderna i vårt östra närområde.
Ett antal departement och statliga myndigheter har varit delaktiga i beredningen av ärenden inom miljarden, vilket bidragit till att understryka den bredd som det svenska engagemanget har för Östersjöregionen. Ansvaret för miljarden överfördes i december 1997 från Statsrådsberedningen till Närings- och handelsdepartementet och under hösten 1998 till Utrikesdepartementet.
Intresset för Östersjömiljarden har varit stort och antalet inkomna ansökningar och projektförslag varit mycket brett. Regeringen har i urvalet av projekt strävat efter att göra en lämplig fördelning av medlen med hänsyn till bl.a. företagstillväxt, sysselsättning samt internationella åtaganden på statsstödsområdet.
Regeringen har fattat beslut om ett flertal projekt. Bl.a. kan nämnas demonstrationsfarm och mejeri i S:t Petersburg, kyrkorenovering i Tallinn, Visbystipendier och kollektivtrafik i Baltikum.
De flesta projekten har haft en inriktning på kunskapsöverföring i vid bemärkelse. Direkt företagsstöd har förekommit i mycket få fall. Indirekt har svenska företag gynnats av order som genererats av gåvobistånd från Östersjömiljarden. Som exempel härpå kan nämnas katastrofbistånd till Polen, transformatorstation till Kaunas, m.fl. insatser. Dessa order kan hittills beräknas till ca 135 miljoner kronor.
En fullständig utvärdering av de beslutade insatserna har hittills inte låtit sig göras eftersom många projekt inte kommit tillräckligt långt. Det ligger även i sakens natur att "utvecklingsprojekt" med höga kvalitetskrav tar tid att identifiera, bereda och genomföra.
Generellt kan konstateras att Östersjömiljarden har stärkt Sveriges roll i Östersjösamarbetet och utgjort ett angeläget instrument för stöd till svensk näringslivsverksamhet i regionen. En del insatser har sådan effekt på kort sikt medan kunskapsrelaterade projekt, t.ex. Visbystipendierna, har mer långsiktig verkan.
Ingen annan regering har satsat i den här omfattningen och erfarenheterna från den första miljarden har i huvudsak varit goda. Inte minst har reaktionerna från svenskt näringsliv varit positiva. Riksdagen har därför beslutat att anslå ytterligare 1 miljard kronor för näringslivsinriktade Östersjösatsningar under en femårsperiod med början år 1999. Mot bakgrund av vunna erfarenheter från första miljarden fick en brett sammansatt kommitté - med aktivt deltagande också från näringslivet Östersjöberedningen - i december 1998 i uppdrag att föreslå riktlinjer, inriktning, beredningsordning och administration för insatser som finansieras med dessa medel. Kommittén har nyligen avlämnat ett delbetänkande med förslag på dessa punkter.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.