Oskuldskontroller

Skriftlig fråga 2019/20:1763 av Alexandra Anstrell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2020-07-07
Överlämnad
2020-07-08
Sista svarsdatum
2020-07-22
Svarsdatum
2020-07-29
Besvarad
2020-07-29
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Att det skulle finnas en särskild mödomshinna är en myt som handlar om att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet. Det är inte möjligt att medicinskt fastställa om en kvinna har haft samlag, och att utföra oskuldskontroller är inte förenligt med svensk lag. Detta gäller oavsett om flickan eller kvinnan önskar genomgå en sådan undersökning eller om den utförs mot hennes vilja.

Trots detta rapporteras det nu att detta ändå genomförs i Sverige. Detta är helt oacceptabelt och horribelt. Att tvinga unga kvinnor till medicinska ingrepp i deras underliv är ett sexuellt övergrepp, och FN har upprepade gånger uttalat att oskuldskontroller är att likställa med tortyr.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att det ska bli ett riktigt stopp för oskuldskontroller i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1763 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/05906

/FS

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1763 av Alexandra Anstrell (M) Oskuldskontroller

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka åtgärder som jag avser att vidta för att det ska bli ett riktigt stopp för oskuldskontroller i Sverige.

Det är en mycket viktig fråga som Alexandra Anstrell lyfter. Att flickor och kvinnor utsätts för oskuldskontroller är oacceptabelt och får inte ske. Oskuldskontroller är en handling som inte är förenlig med svensk hälso- och sjukvårdslagstiftning och som dessutom innebär en kränkning av mänskliga rättigheter. Inte minst orsakar de stort lidande för dem som utsätts.

Oskuldskontroller är ytterst ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck. Hederskultur har inte någon plats i det svenska samhället. Om detta får det inte råda någon tvekan. Regeringen har därför vidtagit flera initiativ för att stärka det nationella arbetet inom området. Den 1 juli 2020 trädde nya regler i kraft som ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Barn och unga som riskerar att föras utomlands för att könsstympas eller giftas bort kan nu få utreseförbud. Det infördes också ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Dessutom infördes en särskild straffskärpningsgrund som innebär att straffet för ett brott ska skärpas om ett motiv för brottet varit heder. Detta gäller oavsett vilket brottet är. Detta är ett steg på vägen. Men mer måste göras för att tackla de problem som hederskulturer medför. Därför har regeringen aviserat att en nationell strategi mot våld mot barn ska tas fram, som även ska inbegripa hedersrelaterat våld och förtryck.

Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen politik, bland annat genom att tydliggöra olika aktörers ansvar, identifiera brister och föreslå insatser för att förebygga att barn utsätts och stärka förmågan att stödja dem som utsatts. En utredare kommer i höst att ges i uppdrag att ta fram en sådan strategi.

Därutöver är samarbete mellan nyckelaktörer i det förebyggande och kunskapshöjande arbetet av största vikt. Med ökad kunskap inom berörda yrkesgrupper kan Sverige bli bättre på att i tid nå dem som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ge fördjupad fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning, för socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Vidare har länsstyrelsen i Östergötlands län i mer än tio års tid haft ett omfattande nationellt regeringsuppdrag om hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget har bland annat bestått i att stärka övriga länsstyrelser i deras förmåga att bistå kommuner och regioner genom kunskap och metodstöd. Länsstyrelserna har i uppdrag att på några ställen i landet upprätta regionala resurscentra för våldsutsatta, i synnerhet för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Slutligen har regeringen gett Linköpings universitet i uppdrag att stärka de s.k. barnahusens kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck.

Jag avser att följa frågan noggrant. Om det visar sig behövas kommer regeringen att överväga ytterligare åtgärder.

Stockholm den 29 juli 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.