Oskäliga avgifter för elöverföring
Skriftlig fråga 2011/12:610 av Omanovic, Jasenko (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-05-30
- Inlämnad
- 2012-05-30
- Besvarad
- 2012-06-05
- Besvarad
- 2012-06-07
- Svar anmält
- 2012-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 maj
Fråga
2011/12:610 Oskäliga avgifter för elöverföring
av Jasenko Omanovic (S)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Avgifterna hos olika elbolag varierar kraftigt vad gäller priset på elöverföring. Det finns mindre bolag, kommunala och privata, som har låga avgifter, men det är tydligt att de stora marknadsdominerande bolagen har upp till sex gånger högre avgift för elöverföringen.
Till exempel är avgiften hos kommunala HEMAB i Härnösand 6,60 öre per kilowattimme. Hos Skellefteå Kraft AB är kostnaden för elöverföring 8,70 öre per kilowattimme. En kund hos Graninge el AB betalade en avgift på 6,50 öre per kilowattimme fram till dess att bolaget köptes upp av Eon, som höjde avgiften till 45,92 öre per kilowattimme.
Det verkar som om Eon i detta fall tar oskälig avgift för elöverföringen, eftersom nätavgiften betalar nätets underhåll och liknande kostnader. Ett storbolag kan knappast ha sex gånger så höga kostnader för överföringen än småbolag, snarare måste det vara tvärtom. Storskalighet innebär ju i all annan affärsverksamhet press på priserna.
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att hindra elbolag att ta oskäliga avgifter för elöverföringen?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:610 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt
Svar på fråga
2011/12:610 Oskäliga avgifter för elöverföring
Statsrådet Anna-Karin Hatt
Jasenko Omanovic har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att hindra elbolag att ta oskäliga avgifter för elöverföringen.
Elnätsverksamhet är ett reglerat monopol och ellagen (1997:857) fastställer vilka principer som ska gälla för prissättningen av elnätsavgifterna. Sedan årsskiftet 2011/12 finns ett nytt regelverk som innebär att elnätsföretagen ska få en skälig täckning för kostnaderna att bedriva verksamheten samt en rimlig avkastning.
I praktiken innebär bestämmelserna att Energimarknadsinspektionen ska fastställa elnätsföretagens intäktsram och intäktsramen reglerar vilka intäkter som företagen tillåts att ta ut under en tillsynsperiod. Beslut om den första tillsynsperioden fattades av Energimarknadsinspektionen i oktober 2011 och avser tillsynsperioden 2012 till 2015. Ett antal av dessa beslut är överklagade till förvaltningsdomstolen av olika elnätsföretag.
Som Jasenko Omanovic väl känner till kan inte jag som minister ha synpunkter på hur Energimarknadsinspektionen bedriver sitt tillsynsarbete i enskilda ärenden. Rent generellt kan jag dock säga att syftet med den nya regleringen är att förvalta och bygga de svenska elnäten på ett kostnadseffektivt sätt och att skydda konsumenterna mot plötsliga och oskäliga avgiftshöjningar.
Jag kommer att noga följa vilket utfall den nya regleringen kommer att få på kundernas elnätsavgifter. Om den nya regleringen skulle visa sig leda till omotiverade höjningar av elnätsavgifterna för kunderna kommer jag att vidta lämpliga åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.