Oseriösa bolag i gruvbranschen
Skriftlig fråga 2014/15:657 av Jens Holm (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-06-11
- Överlämnad
- 2015-06-12
- Anmäld
- 2015-06-15
- Sista svarsdatum
- 2015-06-24
- Svarsdatum
- 2015-07-02
- Besvarad
- 2015-07-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Gruvnäringen är en strategiskt viktig näring för Sverige. Inte minst gäller det i regioner som tidigare drabbats av hög arbetslöshet och utflyttning. Samtidigt har gruvbrytning en mycket stor påverkan på miljön och omgivande samhällen. Vänsterpartiet har i ett flertal sammanhang lyft de risker som uppstår med ekonomisk instabilitet i gruvbranschen och en exceptionellt förmånlig svensk minerallagstiftning för bolagen. Vi menar att Sverige har goda förutsättningar att ligga i täten som en framgångsrik gruvnation. Men då behövs högre miljökrav, ökat skydd för unika naturområden och värnande om för samerna viktiga renbetesmarker. Endast bolag som har råd att bära miljökostnaderna bör ges tillträde, och det behövs ökat inflytande och återföring av kapital för dem som berörs av brytningen. För att nå en sådan utveckling måste lagstiftningen som berör mineralbrytning, minerallagstiftningen och miljöbalken skärpas. Oseriösa aktörer är inte förenliga med en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar mineralutvinning.
I en av Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur nyligen utförd granskning visas med stor tydlighet effekterna av bristerna i vår nuvarande lagstiftning. Enligt minerallagen ska den som tidigare visat sig olämplig att bedriva undersökning inte få undersökningstillstånd i Sverige. Men i praktiken görs ingen lämplighetsprövning av bolagen. Bolag på gränsen till konkurs kan få tillstånd att bryta och bearbeta mineraler. Exempelvis utreddes Nickel Mountain av Ekobrottsmyndigheten och beviljades samtidigt bearbetningskoncession. Många utländska bolag saknar dessutom filial i Sverige trots att det av skatteskäl är ett krav.
Regeringen aviserade i den nedröstade höstbudgeten 2014 att en analys av framkomliga vägar för en miljömässigt hållbar gruvnäring ska göras inom Regeringskansliet.
Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Avser ministern att vidta åtgärder för att stärka kontrollen av gruvbolagen?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:657 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
N2015/4829/FÖF | ||
Näringsdepartementet |
Närings- och innovationsministern |
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:657 av Jens Holm (V) Oseriösa bolag i gruvbranschen
Jens Holm har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka kontrollen av gruvbolagen.
Tillståndsprocessen från undersökningsverksamhet till gruvverksamhet styrs av flera olika lagar och tar många år. För att gruvverksamhet, liksom all annan industriell verksamhet, ska komma till stånd behövs ett miljötillstånd. Miljötillstånd lämnas av mark- och miljödomstolen efter prövning mot bestämmelser i miljöbalken. Miljötillståndet kan förenas med krav på att den som ska bedriva verksamheten ställer ekonomisk säkerhet för kostnaderna för att avhjälpa en eventuell miljöskada och bekosta andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Den ekonomiska säkerheten kontrolleras av länsstyrelsen och den kan också användas om bolagen går i konkurs och inte kan efterbehandla marken enligt plan.
Riksrevisionen har inlett en granskning för att se om systemet med ekonomiska säkerheter respektive tillsyn över gruvnäringens avfall fungerar på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Granskningen ska vara klar till november i år.
Gruvnäringen är viktig för Sverige. Sverige ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom gruvindustrin. Regeringen kommer därför att se över samhällets och gruvnäringens ansvar för en hållbar gruvnäring. En analys av framkomliga vägar ska göras inom Regeringskansliet.
Stockholm den 2 juli 2015
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.