Osäkerheten som kantar gruvbranschen
Skriftlig fråga 2020/21:3491 av Lars Hjälmered (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-20
- Överlämnad
- 2021-08-23
- Anmäld
- 2021-09-02
- Svarsdatum
- 2021-09-06
- Besvarad
- 2021-09-06
- Sista svarsdatum
- 2021-09-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Det är nu vida känt att Sverige har tappat stort i den internationella gruvrankningen. Gruvbrytning som kommer att vara nödvändigt för att ställa om Sverige till ett hållbart och fossilfritt samhälle avslås eller försenas. Gruvnäringen känner sig motarbetad av regeringen.
Listan på bakslag för gruvnäringen börjar bli oroväckande lång. Kallak och Laver är två exempel bland flera. Senaste exemplet är Kaunis Irons järnmalmsbrytning i Pajala där tre myndigheter nu vill stoppa etableringen. Miljökonsekvenserna anses vara för diffusa trots att bolaget har skickat in en miljökonsekvensbeskrivning på 8 000 sidor, som tagits fram av några av de främsta experterna och kostat över 50 miljoner kronor.
Gruvbrytning är helt avgörande för att Sverige och Europa ska få material som behövs för bland annat förnybar energi och batterier. Stoppas gruvor i Sverige äventyras såväl vår ekonomi som möjligheterna att nå våra mål om klimat och hållbarhet.
Regeringen har tillsatt en utredning kring gruvor. Den är dock inte klar förrän efter nästa val. Därmed finns risken att inga förbättringar kan göras för gruvnäringen under innevarande mandatperiod.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta under innevarande mandatperiod för att nya gruvor ska kunna öppnas i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3491 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:3491av Lars Hjälmered (M)
Osäkerheten som kantar gruvbranschen
Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta under innevarande mandatperiod för att nya gruvor ska kunna öppnas i Sverige.
Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral och metall som är viktiga för en grön omställning. Bland annat producerade Sverige 93 procent av all järnmalm och 10,7 procent av all koppar som producerades inom EU 2020. Det finns stora behov av metaller och mineral i Sverige och övriga Europa, material som krävs för att vi ska möta krav på hållbarhet och ekonomisk utveckling. Stor potential finns för att öka återvinning och återanvändning av material, men det kommer dock fortsatt att krävas inte bara materialåtervinning utan också brytning av nya material i såväl befintliga som nya gruvor både i Sverige och i övriga Europa och världen. Därför bör det fortsatta arbetet innebära både utvecklad materialåtervinning och att villkoren för brytning av nya råmaterial säkerställs.
Det är viktigt för regeringen att Sverige har moderna och effektiva tillståndsprocesser. Regeringen har tillsatt Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) med uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 31 maj 2022. Regeringen har dessutom tillsatt en utredning om prövningsprocesser och regelverk för en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01). Utredningen ska lämna sitt betänkande i slutet av oktober 2022. Utredaren ska analysera och föreslå förändringar och prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta, till exempel minskad klimatpåverkan.
Det är regeringens ambition att Sverige ska fortsätta utveckla gruvindustrin och samtidigt vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling.
Stockholm den 2 september 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

