Till innehåll på sidan

Oro över nedläggning av AF-kontor i Värmland

Skriftlig fråga 2015/16:623 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-01-14
Överlämnad
2016-01-14
Anmäld
2016-01-15
Svarsdatum
2016-01-27
Sista svarsdatum
2016-01-27
Besvarad
2016-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Arbetsförmedlingen planerar att stänga över omkring 100 av sina 320 kontor de närmaste tre åren. I Värmland är det fyra kommuner som är berörda: Munkfors, Kil, Grums och Hammarö. Arbetsförmedlingens huvudargument för att avskaffa flera lokala kontor är att man vill friställa lokalkostnader för att på så vis kunna anställa fler handläggare.

Intentionen må vara god, men i realiteten innebär det att servicen för arbetssökande på de mindre orterna försvåras och att villkoren försämras i den likvärdiga statliga service som alla ska kunna få. Flera kommunalråd menar att det också försvårar kontaktmöjligheterna med dem som står längst ifrån arbetsmarknaden – alltså de som behöver servicen mest. Detta sker i ett läge där Sverige också har det största trycket någonsin när det gäller nyanlända. Många nyanlända är och kommer fortsatt att bli placerade i mindre kommuner med en redan svår arbetsmarknadssituation.

Arbetsförmedlingen har en central roll för att uppnå regeringens mål om lägst arbetslöshet år 2020. Allt större uppdrag läggs också på Arbetsförmedlingen när det gäller nyanländas möjlighet till en framtid. Det gör det än svårare att förstå logiken i att i detta läge lägga ned kontor. Arbetsförmedlingen är inte ensam när det gäller nedläggning. Sedan 2004 har drygt 4 000 statliga jobb tillkommit i Stockholms län. Samtidigt har antalet arbetstillfällen minskat med lika många i Södermanland, Värmland, Dalarna, Västernorrland och Jämtland.

Trots ett stort flyktingmottagande, stora utmaningar och oro över vad nedläggningen kommer att innebära för kommunernas framtida arbetsmarknader verkar beslutet kvarstå. Frågan är hur utmaningen att få så många som möjligt i egen försörjning oavsett var man bor i Sverige ska kunna klaras i framtiden.

 

Vilka initiativ är arbetsmarknadsministern beredd att ta med anledning av kommunernas oro när det gäller Arbetsförmedlingens bristande lokala förankring och dialog kring framtidens arbetsmarknad?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:623 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2016/00067/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:623 av Lars Mejern Larsson (S) Oro över nedläggning av AF-kontor i Värmland

Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att ta med anledning av kommunernas oro när det gäller Arbetsförmedlingens bristande lokala förankring och dialog kring framtidens arbetsmarknad.

Arbetsförmedlingen behöver utveckla sin verksamhet. Myndigheten behöver hitta nya och flexibla sätt att förmedla kontakter mellan arbetssökande och arbetsgivare. Som en del av det stora förändringsarbete som pågår inom Arbetsförmedlingen ser myndigheten över sitt kontorsnät. I stället för kontor som är öppna ett par dagar i veckan kan Arbetsförmedlingen avsätta mer tid för arbetsgivarkontakter och för bokade möten med de arbetssökande som behöver fördjupat stöd och kvalificerad rådgivning.

Arbetsförmedlingen ska vara tillgänglig både för arbetssökande och arbetsgivare och erbjuda en likvärdig service i hela landet. Det finns också krav på att myndigheter som överväger verksamhetsminskningar ska samråda, samverka och samordna med andra berörda aktörer, bl.a. kommunerna.

Jag förutsätter att Arbetsförmedlingen utformar sin verksamhet så att den lever upp till de här kraven och jag diskuterar regelbundet med myndighetsledningen. I sin översyn av kontorsnätet ska Arbetsförmedlingen ta och tar redan hänsyn till det ökade flyktingmottagandet och att antalet deltagare i etableringsuppdraget kommer att öka.


Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att bl.a. kartlägga den statliga närvaron regionalt och lokalt och analysera de underlag som ligger till grund för myndigheternas lokaliseringsbeslut (dnr Fi2015/2870). Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2016.

Stockholm den 25 januari 2016

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.