Oro för forskningen
Skriftlig fråga 2007/08:322 av Eberstein, Susanne (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-11-22
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-11-22
- Besvarad
- 2007-12-05
- Svar anmält
- 2007-12-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 november
Fråga
2007/08:322 Oro för forskningen
av Susanne Eberstein (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Riksdagen beslutade i våras att från den 1 juli 2007 upphäva de regler för överlåtelse av offentliga sjukhus som tidigare gällt. Det innebär att det nu är möjligt för landstingen att helt eller delvis överlämna driften av sjukhus till privata, vinstgivande, intressen. Vården behöver inte heller bedrivas enbart med offentlig finansiering och vårdavgifter. Landstingen kan överlåta samtliga sjukhus, även universitetssjukhusen.
Universitetssjukhusen är inte bara vårdproducenter utan bedriver samtidigt medicinsk utbildning och forskning. Om ett landsting överlämnar driften av ett universitetssjukhus är detta alltså inte bara en lokal angelägenhet utan en riksfråga eftersom det berör utbildning och forskning. På universitetssjukhusen förenas i betydande omfattning vård, utbildning och forskning, vilket ställer krav på hög vetenskaplig kompetens. Framgångsrik klinisk forskning är beroende av långsiktighet. Tankar på att omvandla delar av universitetssjukhus till vårdgallerior med olika aktörer har framförts från landstingspolitiker i ansvarig ställning. Det finns ett uppenbart nationellt intresse av att universitetssjukhusen inte styckas upp och förvandlas till vårdgallerior med olika aktörer för varje specialitet. Vidare får inte kortsiktiga vinstintressen stoppa långsiktiga forskningsprojekt eller utbildning på grundläggande nivå.
Min fråga till socialministern lyder:
Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta för att säkerställa nationella intressen av att landets universitetssjukhus inte styckas upp utan även fortsättningsvis kan drivas som en helhet och ta nationellt ansvar för forskning och utbildning?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:322 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2007/08:322 Oro för forskningen
Socialminister Göran Hägglund
Susanne Eberstein har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa nationella intressen av att landets universitetssjukhus inte styckas upp utan även fortsättningsvis kan drivas som en helhet och ta nationellt ansvar för forskning och utbildning.
Vid en internationell jämförelse sker framgångsrik och världsledande medicinsk forskning liksom medicinsk utbildning under högst varierande lösningar i fråga om huvudmannaskap och driftsformer för vården. Framgångsrik medicinsk forskning förutsätter dock nära samverkan mellan hälso- och sjukvården och företrädare från forskningen och utbildningen.
För att sjukvårdshuvudmännen ska kunna ta sitt ansvar för det kliniska forskningsarbetet, krävs att kraven är tydligt formulerade i såväl interna beställningar av vård som i förfrågningsunderlag och avtal med privata vårdgivare. Det är därför angeläget att landstingen, i samband med att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska överlämnas samråder med berört universitet.
Regeringen har fattat beslut om att tillsätta en utredning med uppgift att utreda den kliniska forskningens situation där såväl hälso- och sjukvårdens som forskningens behov och villkor beaktas. Bakgrunden till utredningen är att regeringen ser det stora värdet av den kliniska forskningen, vilken fungerar som en länk mellan den medicinska grundforskningen och hälso- och sjukvården. Utredningen ska redan i februari nästa år lämna ett delbetänkande med förslag till en samlad åtgärdsplan för att främja ökad kvalitet i svensk klinisk forskning.
Vidare planerar regeringen att lämna en forskningspolitisk proposition till riksdagen hösten 2008.
Landstingen ansvarar för hur hälso- och sjukvården organiseras och att besluten som fattas ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Av särskilt intresse för klinisk forskning och utveckling är det väl utbyggda samarbetet mellan stat och landsting i form av det så kallade ALF-avtalet.
För att kunna möta framtidens behov krävs nytänkande och mångfald i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Den ändrade regleringen när det gäller driftsformer för sjukhus har skapat bättre förutsättningar för sjukvårdshuvudmännen att använda sig av olika driftsformer och arbetssätt när de planerar och organiserar hälso- och sjukvården. Förändrade driftsformer inom hälso- och sjukvården förutsätter dock långsiktig planering i samverkan med berörda aktörer. Regeringen utgår från att landstingen tar sitt ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvård med god kontinuitet och att den medicinska forskningen och den kliniska utbildningen även fortsättningsvis kommer att hålla hög kvalitet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.