Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

orkanberedskap

Skriftlig fråga 2004/05:743 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-01-19
Inlämnad
2005-01-19
Besvarad
2005-01-26
Svar anmält
2005-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 januari

Fråga 2004/05:743

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Ulrica Messing om orkanberedskap

Under och efter stormen med orkaninslag som drabbade Sverige lördagen den 8 januari så har samhällets sårbarhet på olika sätt bekräftats. Informationen i form av varningar och hänvisningar har inte fungerat. Som exempel på detta kan nämnas att dansk tv hade extrasändningar på lördagen och långt in på natten medan svensk tv sände enstaka inslag om ovädret. Till SOS ringde tusentals och linjerna var ofta blockerade. Ännu flera dygn efteråt var många platser strömlösa med svåra konsekvenser för människor och djur. Fasta telefonförbindelser slogs ut och det utbröt telekaos då även delar av mobilnätet inte fungerade. Människor dog eller skadades på grund av ovädrets verkningar och de materiella skadorna är oöverskådliga. Det är uppenbart att samhället behöver organisera en bättre beredskap inför oväder med orkanstyrka.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra samhällets beredskap inför orkaner?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:743 besvarad av Leni Björklund

den 26 januari

Svar på fråga 2004/05:743 om orkanberedskap

Försvarsminister Leni Björklund

Lars-Ivar Ericson har frågat statsrådet Ulrica Messing om hon tänker vidta några åtgärder för att förbättra samhällets beredskap inför orkaner. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som svarar på frågan.

En kris som inträffar i Sverige, oavsett vilken typ av kris det är, får konsekvenser i en kommun. Den inträffar i den vardagliga verksamhet som bedrivs av kommunen eller av näringslivet. Alltså måste planeringen för att möta kriser, och förmågan att hantera dem, i första hand vara en uppgift för den kommun eller det företag där en kris kan inträffa. Som ett led i detta har till exempel kommunen ansvaret för den kommunala räddningstjänsten. Lagstiftningen ger räddningsledaren omfattande befogenheter när det gäller räddningstjänstinsatser. Det är med detta underifrånperspektiv som åtgärder under senare år vidtagits för att förbättra krishanteringsförmågan på lokal nivå.

Den 1 januari 2003 trädde lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting i kraft. Lagen innebär bland annat att i kommuner och landsting ska det finnas en krisledningsnämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser samt att en gång per mandatperiod ska en plan fastställas för hur extraordinära händelser ska hanteras.

Staten och Svenska Kommunförbundet har mot bakgrund av den nya lagen om extraordinära händelser kommit överens om kommunernas uppgifter och ersättning i det nya krishanteringssystemet. Överenskommelsen innebär att kommunernas uppgifter i krisberedskapen anpassas till den breddade hotbild samhället möter i dag.

  • Enligt avtalet ska kommunerna bland annat genomföra risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste upprätthållas vid en extraordinär händelse,
  • verka för en samordning av statens, landstingets, företags och organisationers förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse och
  • regelbundet utbilda och öva politiker och tjänstemän så att de kan lösa sina uppgifter.

Dessutom ska kommunerna hålla länsstyrelsen informerad om vad som görs för att minska risker och sårbarhet i kommunen och för att förbättra krishanteringsförmågan. För de nya uppgifter som kommunen får tillförs kommunerna 250 miljoner kronor. Ett förslag till rättslig reglering av detta överlämnades till mig den 10 januari i år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av förslaget.

Den 1 januari 2004 ersattes räddningstjänstlagen av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagen innebär bland annat att kommunernas möjlighet att anpassa det förebyggande arbetet, tillsynsverksamheten och räddningstjänstorganisationen efter lokala förhållanden ökar. Genom en minskad detaljreglering och en större erfarenhetsåterföring kommer effektiviteten att öka i det olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbetet.

Jag har inhämtat från Statens räddningsverk att man inom ramen för sitt tillsynsansvar kommer att följa upp de problem som förekommit då det gäller kontakter med SOS Alarm AB.

När det gäller det fortsatta arbetet med att förbättra samhällets krishanteringsförmåga avser regeringen till hösten att överlämna en proposition till riksdagen som kommer att handla om samhällets säkerhet och beredskap.

I den propositionen kommer frågan om robusthet i elförsörjningen och elektroniska kommunikationer att ingå. Jag kan också nämna att staten över anslaget 7:5 Krisberedskap, årligen satsar ca 250 miljoner kronor för elberedskapsåtgärder.

Regeringen tar beredskapen inför naturolyckor på största allvar. I partiledardebatten i riksdagen den 20 januari 2005 uttalade statsministern att regeringen kommer att tillsätta en utredning för att analysera hur samhället kan bli mera robust mot klimat- och miljörelaterade påfrestningar. Dessa frågor har också en tydlig internationell dimension. Regeringen kommer därför att ta motsvarande initiativ inom Europeiska unionen. Vidare kan nämnas att regeringen under våren avser att överlämna en klimatproposition till riksdagen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.