Organiserad brottslighet inom Arbetsförmedlingen

Skriftlig fråga 2020/21:107 av Magnus Persson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-24
Överlämnad
2020-09-25
Anmäld
2020-09-29
Svarsdatum
2020-10-07
Besvarad
2020-10-07
Sista svarsdatum
2020-10-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Vi har kunnat ta del av information från Arbetsförmedlingen själv att den organiserade brottsligheten utnyttjar och har infiltrerat myndigheten för att bedriva brott mot välfärdssystemet. Det är en väldigt allvarlig utveckling när pengar som är avsatta för den gemensamma välfärden går till kriminella organisationer.

Med anledning av detta vill jag fråga Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Tänker ministern verka för att regeringen tar fram förslag som skärper upp anställningskraven på våra myndigheter?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:107 besvarad av Statsrådet Lena Micko (S)



Fi2020/

03882

Finansdepartementet

Civilministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:107 av Magnus Persson (SD)
Organiserad brottslighet inom Arbetsförmedlingen

Magnus Persson har frågat arbetsmarknadsministern om hon tänker verka för att regeringen tar fram förslag som skärper upp anställningskraven på myndigheter mot bakgrund av uppgifter om organiserad brottslighet som utnyttjar och infiltrerar myndigheten för att bedriva brott mot välfärdssystemet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I budgetpropositionen för 2021 har regeringen föreslagit historiskt stora tillskott till välfärden. De nya tillskotten görs för att stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att utveckla välfärdens verksamheter. Men fusk och brottslighet som riktar sig mot välfärden gör att pengarna tas från de som bäst behöver dem. Det är naturligtvis helt oacceptabelt och upprörande när pengar avsatta för samhällets behövande i välfärden inte når sina rätta mottagare och till och med i vissa fall göder den organiserade kriminaliteten.

Regeringen har redan vidtagit ett antal kraftfulla åtgärder mot fusk och brottslighet med anknytning till välfärden och fler är på gång. Jag kan här nämna några: För att minska de felaktiga utbetalningarna och fusket har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att ett övergripande mål införs om att andelen felaktiga utbetalningar ska minska. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) och Migrationsverket föreslås tillsammans få ca 155 miljoner kronor för att intensifiera arbetet.

Dessutom anslås medel för att inrätta en särskild funktion på Ekonomistyrningsverket för att stödja och bidra till att samordna arbetet mot fel och fusk och för uppföljningen av målet. Utöver det görs en riktad satsning på 25 miljoner för att bekämpa felaktiga utbetalningar och fusk från arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen ges också uppdrag att stärka sitt kontrollarbete när det gäller de sökandes sökaktiviteter och rapportering till arbetslöshetskassorna. Även Skatteverket tillförs 30 miljoner kronor för att bekämpa skattefusk. Ytterligare förslag för att komma tillrätta med fel och fusk från de statliga välfärdssystemen har nyligen föreslagits av en utredning i ett betänkande som nu är ute på remiss.

Den arbetsgivarpolitiska delegeringen innebär att ansvaret för myndighetens medarbetare ligger på myndighetsnivå och ytterst är myndighetens chef ansvarig. Det pågår en omfattande myndighetssamverkan för att bekämpa välfärdsbrottsligheten. Ett omfattande regelverk finns på plats som verktyg för att kunna säkerställa att myndighetens medarbetare följer gällande regler och rutiner. Säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen (2018:5858), bestämmelser om jäv i förvaltningslagen (2017:900), brottsbalkens straffbestämmelser om tjänstefel och brott mot tystnadsplikt och arbetsrättsliga åtgärder som avsked, uppsägning, varning eller löneavdrag enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning är några exempel. Regeringen fortsätter vidare att utveckla arbetet för en god förvaltningskultur och utarbetar en handlingsplan mot korruption.

Jag har fullt förtroende för myndighetsledningarnas förmåga att informera och föra dialog med chefer och medarbetare och vid behov använda de mer ingripande verktyg som lagstiftningen ger. Brotten mot välfärden är, i vilken form eller skepnad de än visar sig, oacceptabla. Regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen noga och vidta de ytterligare åtgärder som behövs.

Stockholm den 7 oktober 2020

Lena Micko

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.