ordningsproblemen i skolan
Skriftlig fråga 2001/02:439 av Leijonborg, Lars (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-18
- Besvarad
- 2002-01-02
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:439
av Lars Leijonborg (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om ordningsproblemen i skolanI en omfattande OECD-studie som omfattar 246 000 15-åringar i 32 länder hamnar Sverige nära botten vad gäller ordning och arbetsro i skolan.
Studien bekräftar bilden att "vardagsstöket" är mycket utbrett: sena ankomster, elever som inte har med sig skolmateriel till lektionerna och hög ljudnivå bidrar till en oacceptabel arbetsmiljö för såväl lärare som elever. Och det är de elever som har det svårast också på annat sätt som lider mest av den dåliga arbetsron och de försämrade förutsättningarna för inlärning.
I en TV-intervju bagatelliserade Skolverkets generaldirektör Mats Ekholm resultatet i undersökningen med att "vi har en annan ordning". Enligt min mening är den attityden allvarlig. Ordningsproblemen i den svenska skolan är utbredda. En första förutsättning för att de ska kunna åtgärdas är tydlighet i signalerna från högsta ort. En sådan tydlighet har länge saknats. Sanktionsmöjligheter som tidigare fanns att ta till vid regelöverträdelser har tagits bort.
Avser skolministern att ta avstånd från den bagatelliserande attityd Skolverkets generaldirektör intagit ifråga om ordningsproblemen i den svenska skolan och föreslå konkreta åtgärder för ökad arbetsro, trivsel och trygghet i den svenska skolan?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:439 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 20 december
Svar på fråga 2001/02:439 om ordningsproblemen i skolan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Lars Leijonborg har frågat mig om jag avser att ta avstånd från "den bagatelliserande attityd" Skolverkets generaldirektör intagit i fråga om ordningsproblemen i den svenska skolan och föreslå konkreta åtgärder för ökad arbetsro, trivsel och trygghet i den svenska skolan.
Ordning och arbetsro är för mig som skolminister en förutsättning för allt arbete som sker i skolan. Elever måste kunna känna sig trygga. I den OECD-studie som Statens skolverk nyligen presenterade låg Sverige i många avseenden väl till. Det gäller t.ex. den viktiga färdigheten att kunna läsa. I fråga om elevers syn på om skolan präglas av ordning och reda har Sverige inte lika goda resultat utan där ligger Japan, Ryssland, Lettland och Polen främst. Det finns säkert flera förklaringar till detta. Skolverkets generaldirektör har offentligt diskuterat tänkbara förklaringar. Det har däremot inte handlat om någon bagatellisering.
I grundskoleförordningen redovisas de disciplinära åtgärder en skola kan använda sig av då en elev uppfört sig illa. Dessa åtgärder är:
- Att uppmana eleven att ändra sitt beteende.
- Att kontakta vårdnadshavare.
- Att visa ut elev för återstoden av undervisningspasset.
- Att ge elev kvarsittning, dvs. att låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut.
Därutöver anges att förseelser i vissa fall ska anmälas till rektor samt hänskjutas till elevvårdskonferensen. Elevvårdskonferensen ska, efter att ha kontaktat elevens vårdnadshavare, försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om detta inte hjälper ska elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen för utbildningen för övervägande om lämplig åtgärd. Grundskoleförordningens bestämmelser ger således möjlighet att vidta ett flertal åtgärder mot en elevs olämpliga uppträdande.
Skolan liksom övriga offentliga verksamheter har under 1990-talet tvingats till besparingar. Det har säkert också kopplingar till den brist på ordning som vissa elever kan känna. Nu vänder vi den utvecklingen genom den största statliga satsningen någonsin. Den innebär när satsningen är fullt ut genomförd att det är ca 15 000 fler vuxna som arbetar i skolan. De kommer säkert att kunna bidra till att skapa arbetsro och trygghet i skolan.
Frågan om hur vi beter oss mot varandra i skolan har jag under min tid som skolminister satt i centrum. Värdegrundsfrågorna har ägnats speciell uppmärksamhet genom ett projekt under 1999. En fortsättning av värdegrundsprojektet är ett särskilt projekt mot mobbning med arbetsnamnet Tillsammans som just nu pågår i skolorna. Satsningen genomförs i samverkan med en mängd organisationer som är engagerade i frågan och syftet är att motverka och förebygga kränkande behandling och skapa en trygg skolmiljö.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.