öppnande av SÄPO:s arkiv
Skriftlig fråga 2003/04:420 av Ek, Lena (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-08
- Inlämnad
- 2003-12-08
- Besvarad
- 2003-12-17
- Svar anmält
- 2003-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:420
av Lena Ek (c) till justitieminister Thomas Bodström om öppnande av Säpos arkivUnder senare tid har flera ärenden diskuterats då enskilda svenska medborgare begärt att få ta del av uppgifter rörande sig själva i Säkerhetspolisens personregister. Trots långa skötsamma yrkesliv och inga andra särskilda frågetecken har möjligheten att se vad Säpo registrerat för personliga uppgifter dock förnekats dem.
Riksdagen har i full enighet konstaterat att det inte föreligger några säkerhetspolitiska hot mot Sverige under minst en tioårsperiod. Mot denna bakgrund är det märkligt att just gamla uppgifter i Säkerhetspolisens personregister hålls hemliga under så lång tid i en ny säkerhetspolitisk situation. I vårt grannland Norge har sådana arkivuppgifter under en period varit helt öppna för den det berör. Denna öppenhet har upplöst många frågetecken och misstänksamhet och fula rykten har försvunnit eller verifierats. Ett öppet samhälle står alltid starkare demokratiskt.
Mot denna bakgrund vill jag fråga:
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att människor i ökad utsträckning ska kunna ta del av registrerade personuppgifter rörande dem själva som finns i Säpos arkiv?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:420 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2003/04:420 om öppnande av Säpos arkiv
Justitieminister Thomas Bodström
Lena Ek har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att människor i ökad utsträckning ska kunna ta del av registrerade personuppgifter rörande dem själva som finns i Säkerhetspolisens arkiv.
Inledningsvis vill jag framhålla att Säkerhetspolisen svarar för oerhört viktiga uppgifter som att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och svara för bekämpning av terrorism. För att Säkerhetspolisen ska kunna fullgöra dessa uppgifter är det självklart oundvikligt att delar av dess verksamhet omgärdas av sekretess. Det betyder inte att sekretessen ska vara mer omfattande än vad som är nödvändigt. Regeringen verkar därför för att göra Säkerhetspolisens verksamhet öppen för allmänhetens insyn i så stor utsträckning som möjligt.
Mot den bakgrunden genomfördes så sent som i mars i år förändringar i sekretesslagen. Numera är uppgifter om Säkerhetspolisens verksamhet som införts i en allmän handling före år 1949 offentliga. De nya bestämmelserna innebär också att en person i dag har rätt att få veta om han eller hon har registrerats eller inte hos Säkerhetspolisen enligt vissa numera upphävda författningar.
Som ett ytterligare led i att öka öppenheten för Säkerhetspolisens verksamhet har regeringen beslutat om ett nytt uppdrag till Registernämnden. Genom beslutet har Registernämnden fått i uppdrag att försöka fastställa de fall där personers anställningsförhållanden för tiden den 1 juli 1945@30 september 1969 har påverkats negativt på grund av att uppgifter har lämnats ut från Säkerhetspolisens eller dess tidigare motsvarigheters register. Registernämnden har tidigare haft liknande uppdrag som omfattat tiden den 1 oktober 1969@30 juni 1996.
Regeringen har alltså vidtagit ett flertal åtgärder för att enskilda ska kunna få veta om registrering har skett. Jag har för närvarande inte för avsikt att ta initiativ till några ytterligare förändringar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.