Öppnande av det svenska Stasiarkivet
Skriftlig fråga 2023/24:1090 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-08-29
- Överlämnad
- 2024-08-30
- Anmäld
- 2024-09-05
- Svarsdatum
- 2024-09-11
- Besvarad
- 2024-09-11
- Sista svarsdatum
- 2024-09-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
När Östtyskland i oktober 1990 upphörde att existera tillgängliggjordes den ökända säkerhetstjänsten Stasis enorma arkiv, som innehöll information om agenter, informatörer och rapporter som upprättats. I arkivet fanns delar som rörde svenska medborgare. Dessa delar kom i svensk besittning på 1990-talet och analyserades då av Säpo. Man lade snabbt ned alla utredningar om eventuella brott med hänvisning till preskription.
Över tre decennier efter Östtysklands upphörande är det svenska Stasiarkivet fortfarande under strikt sekretess. Endast några utomstående forskare har under tystnadsplikt fått granska materialet om de 57 svenskar som förekommer i arkivet.
När frågan om att öppna upp arkivet tidigare diskuterats har man hävdat från regeringens sida att det skulle vara till men för enskilda och att det skulle försvåra Säkerhetspolisens verksamhet om någon del av materialet lämnades ut.
Det har nu gått åtskilligt mer tid sedan frågan diskuterades senast, och med anledning av att det finns ett starkt allmänintresse av att få veta hur en främmande makt arbetade, vilken påverkan det har haft på Sverige och vilka som samarbetade med kommunistdiktaturen bör regeringen offentliggöra arkivet.
Av denna anledning vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att offentliggöra det svenska Stasiarkivet, och om inte, på vilka grunder anser ministern att det fortfarande, tre decennier efter Östtysklands upphörande, ska vara sekretessbelagt?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1090 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:1090 Öppnande av det svenska Stasiarkivet
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:1090 av Björn Söder (SD)
Öppnande av det svenska Stasiarkivet
Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och en hörnsten i vårt demokratiska statsskick. Den kommer till uttryck på olika sätt, bl.a. genom rätten att ta del av allmänna handlingar. Den rätten begränsas dock av reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen och anslutande förordning.
Säkerhetspolisen har inte organiserat de handlingar som gäller misstänkt samröre med den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten – Ministeriet för statssäkerhet, Stasi – separat från andra handlingar. Något särskilt arkiv för uppgifter med koppling till Stasi finns alltså inte. Det material med koppling till Stasi som finns hos Säkerhetspolisen är en del av myndighetens samlade register och databaser.
Ett offentliggörande av hela Säkerhetspolisens material rörande Stasi skulle innebära att den starka sekretess som skyddar såväl enskilda som Säkerhetspolisens verksamhet behöver hävas. Uppgifter rörande bl.a. Säkerhetspolisens verksamhet, t.ex. gällande myndighetens arbetsmetoder, skulle därmed kunna bli offentliga.
Under hösten och vintern 2011/12 förde den dåvarande justitieministern Beatrice Ask samtal med företrädare för samtliga riksdagspartier om innehållet i de handlingar som Björn Söder avser med sin fråga. Samtalen syftade till att nå en samsyn i fråga om offentlighet och sekretess för de uppgifter hos Säkerhetspolisen som gäller enskilda svenskars misstänkta samröre med Stasi. En skrivelse i vilken regeringen redogjorde för sina överväganden i frågan överlämnades till riksdagen i februari 2012 (skr. 2011/12:67).
Den dåvarande regeringen gjorde bl.a. bedömningen att en ökad insyn i Säkerhetspolisens verksamhet riskerar att försvåra för myndigheten att fullgöra sitt uppdrag vilket medför ökad risk för att svenska intressen skadas. Den samlade bedömningen var att gällande reglering gav uttryck för en rimlig avvägning mellan intresset av insyn i Säkerhetspolisens verksamhet och behovet av sekretess till skydd för allmänna och enskilda intressen.
Intresset av att skapa en öppenhet hos Säkerhetspolisen är stort men ska vägas såväl mot intresset av att skydda myndighetens möjlighet att fullgöra sitt uppdrag som mot behovet av att värna enskildas integritet. Jag ser i dagsläget inte skäl att frångå den bedömning som tidigare gjorts i den här frågan.
Stockholm den 11 september 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.