Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

öppna nämnder

Skriftlig fråga 2000/01:1569 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-10
Besvarad
2001-08-24
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 augusti

Fråga 2000/01:1569

 av Carina Hägg (s) till statsrådet Britta Lejon om öppna nämnder

I dag kan varje kommun själv bestämma om att ha öppna nämndsammanträden. Man måste dock alltid beakta de inskränkningar som görs genom vår sekretesslagstiftning. Detta innebär att man måste fatta ett aktivt kommunalt beslut för att ge medborgarna närvarorätt till nämndsammanträden. En annan väg att gå, för att förenkla proceduren, kan vara att lagstifta om att det blir obligatoriskt för kommunerna med öppna nämndsammanträden, men att kommunfullmäktige skulle ges möjlighet att, om särskilda lokala eller andra tungt vägande skäl föreligger, besluta om stängda nämndsammanträden.

Jag vill fråga statsrådet Britta Lejon om statsrådet är beredd att medverka till att lösa frågan om öppna kommunala nämndsammanträden genom att lagstifta om att regeln ska vara att kommunala nämndsammanträden är öppna.

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1569 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 24 augusti

Svar på fråga 2000/01:1569 om öppna nämnder

Statsrådet Britta Lejon

Carina Hägg har frågat mig om jag är beredd att medverka till att lösa frågan om öppna kommunala nämndsammanträden genom att lagstifta om att regeln ska vara att kommunala nämndsammanträden ska vara öppna.

Enligt 6 kap. 19 a § kommunallagen får en nämnd, om fullmäktige medgett det, besluta att dess sammanträden ska vara offentliga. Ärenden som innefattar myndighetsutövning eller sekretessbelagda uppgifter får dock inte handläggas offentligt. Möjligheten infördes år 1994 i syfte att bl.a. ge medborgarna större möjlighet till insyn och information i den kommunala verksamheten. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1993/94:188) angavs att en reglering av offentliga nämndsammanträden måste ske mot bakgrund av de principer som ligger till grund för regleringen i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. En vidgning av allmänhetens insyn får inte innebära ett försämrat skydd för enskilda människors privatliv.

Denna möjlighet till offentlighet gäller endast nämnder. Kommundemokratikommittén har därför i sitt betänkande Att vara med på riktigt (SOU 2001:48), föreslagit att även fullmäktigeberedningar ska kunna ha offentliga sammanträden enligt samma principer som nämnder. Kommitténs förslag remissbehandlas för närvarande.

Det är min strävan att offentlighet ska gälla i vidaste möjliga mån i den offentliga förvaltningen. Jag ser det som mycket angeläget att undanröja onödiga hinder för ökad öppenhet. Det är dock inte helt enkelt att införa en tvingande regel om öppna nämndsammanträden i kommunallagen. Den grundläggande principen i kommunerna har varit att @ efter att fullmäktige tagit ställning till frågan om en nämnd ska medges att hålla offentliga nämndsammanträden @ nämnderna själva ska avgöra vilka åhörare de vill ha på sina sammanträden. De kommunala nämnderna har ett självständigt ansvar att tillämpa offentlighetsprincipen. En tvingande regel om öppenhet skulle medföra att nämnderna inte längre själva skulle göra denna bedömning. Detta utgör ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. En tvingande regel kräver en omfattande analys av vilka frågor som måste undantas från kravet på öppenhet för att exempelvis tillgodose medborgarnas berättigade krav på skydd för sin personliga integritet. I stället för nya lagregleringar ser jag det som angeläget att arbeta vidare med de frivilliga möjligheter till öppenhet som kommunallagen ger.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.